Kan man dö av sömnapné? Förstå riskerna

Viktiga saker att känna till

• Sömnapné är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kan öka risken för hjärtsjukdom, stroke och andra livshotande komplikationer om det inte behandlas i tid.^{1, 2, 3, 4}
• Svår obstruktiv sömnapné, förkortat OSA, är kopplad till en högre risk för plötslig hjärtdöd och kortare förväntad livslängd, men rätt behandling minskar dessa risker avsevärt.^{5, 6}
• Behandling med automatiskt positivt luftvägstryck (Automatic Positive Airway Pressure, APAP eller PAP) kan förbättra sömnen, hjärthälsan och överlevnaden för personer med OSA.³²
• Forskning visar också att PAP-behandling kan bidra till att personer med OSA lever längre. ⁷

Förstå sömnapné och dess risker för dödlighet

Sömnapné är mer än att känna sig trött dagtid eller att snarka så att det stör närstående. Det är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kan öka risken för dödliga komplikationer om det inte behandlas. Sömnapné kan bidra till livshotande tillstånd som kan leda till döden, och många forskningsresultat pekar på sömnapné som en riskfaktor för ökad dödlighet.¹

Vad är sömnapné?

Sömnapné är en störning där andningen upphör under korta perioder när man sover. Detta mönster av avbruten andning kan orsaka dålig sömn och trötthet dagtid.¹ Tillståndet varierar från milt till svårt beroende på hur ofta andningen avbryts. Hos vuxna kan andningen stanna så sällan som 5 gånger per timme vid mild sömnapné — men i svåra fall kan den stanna mer än 30 gånger per timme.²

Obstruktiv sömnapné (OSA) är den vanligaste typen av sömnapné. Den uppstår vanligtvis när luftvägarna blir delvis eller helt blockerade under sömnen. Central sömnapné är mindre vanlig och uppstår när hjärnan inte styr andningen på rätt sätt. När en person har båda tillstånden kallas det komplext sömnapnésyndrom.¹

Sömnapné orsakar andningsuppehåll som kan vara från 10 sekunder till över en minut. Dessa uppehåll gör att kroppens organ inte får tillräckligt med syre. Normalt ligger syremättnaden i blodet under sömn mellan 96 % och 100 %, men för personer med sömnapné kan den sjunka avsevärt— ibland till under 88 %.³

Hjärtat, lungorna och hjärnan behöver syre för att fungera normalt, och utan syre börjar celler i kroppens vävnader att dö. Denna syrebrist är en viktig anledning till att sömnapné är kopplat till allvarliga hälsotillstånd,⁴ såsom:

• Hjärtsjukdom
• Diabetes
• Fetma
• Depression
• Stroke
• Högt blodtryck
• Njursjukdom

Om svår obstruktiv sömnapné (OSA) inte behandlas kan risken för hjärtinfarkt öka med 2,6 gånger.⁵ Personer med svår sömnapné har dessutom 123 % högre risk för motorfordonsolyckor.⁶

Brist på sömn av god kvalitet kan också göra vardagen mer utmanande. Det kan leda till hjärndimma, koncentrationssvårigheter, minskad produktivitet i arbetet och mer ansträngda relationer.

Sömnapné diagnostiseras av hälso- och sjukvårdspersonal. Personer med detta tillstånd kan uppleva symtom¹ som:

• Överdriven sömnighet dagtid
• Morgonhuvudvärk
• Att känna sig irriterad eller lynnig
• Koncentrationssvårigheter och känslan av att inte riktigt vara närvarande under dagen
• Snarkning eller att kippa efter luft under sömnen
• Att vakna upp upprepade gånger under natten
• Täta nattliga toalettbesök
• Bröstsmärta på natten
• Känsla av hjärtklappning (att hjärtat fladdrar eller slår snabbt)

Hur sömnapné kan påverka livslängden

Enligt forskning som omfattar över 1 miljon människor ökar obehandlad obstruktiv sömnapné (OSA) risken för dödlighet, även efter att andra hälsorelaterade riskfaktorer har beaktats.⁷

Personer med sömnapné har också 83 % högre risk för skador än personer utan denna sömnstörning.⁸ Det gäller bland annat fall, trafikskador, frakturer och huvudskador.

Även om obstruktiv sömnapné (OSA) kan vara kopplad till kortare förväntad livslängd, anges den sällan på ett dödsbevis.⁹ I en studie uppgav endast 12 % av läkarna att de hade angett tillståndet som dödsorsak.⁹ I de flesta fall anges obstruktiv sömnapné (OSA) som en sekundär eller bidragande orsak.

Hur sömnapné kan leda till död

Obehandlad obstruktiv sömnapné (OSA) kan öka den akuta och kroniska risken för allvarliga hälsokomplikationer – inklusive död. Akuta risker kan omfatta plötslig hjärtdöd under natten. Detta kan inträffa när upprepade perioder av syrebrist belastar hjärtat mer än det klarar av. Kroniska risker är vanligare och kan omfatta olyckor orsakade av dagtrötthet, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck och stroke.¹¹

Eftersom upprepade andningsuppehåll kan leda till sänkta syrenivåer i blodet,⁴ kan personer med obehandlad obstruktiv sömnapné (OSA) uppleva ökad belastning på hjärta och lungor. Detta kan med tiden bidra till andra allvarliga hälsoproblem, såsom allvarliga hjärtkomplikationer. ¹²

Med tiden kan perioder med låg syrehalt i blodet skada kroppens vitala organ.¹³ Hjärtat måste arbeta hårdare, vilket gör att blodtrycket stiger. Detta kan bidra till hjärtsjukdom, stroke och metabola störningar. Personer kan också uppleva neurologiska symtom, inklusive nedsatt koncentration och försämrat minne.

Hälsokomplikationer och förväntad livslängd

Ungefär 34 % av medelålders män och 17 % av medelålders kvinnor löper risk för obstruktiv sömnapné (OSA).¹⁴ Tillståndet kan leda till hälsokomplikationer som påverkar en persons förväntade livslängd. Lyckligtvis kan tidig och effektiv behandling bidra till att minska dessa hälsorisker.

Kardiovaskulära komplikationer

Enligt American Heart Association har personer med obehandlad OSA betydligt större risk att utveckla högt blodtryck, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom än personer utan detta tillstånd. Ju svårare en persons OSA är, desto större är risken för hjärtrelaterade komplikationer.¹⁴

Obstruktiv sömnapné (OSA) och hjärthälsa verkar påverka varandra. Detta kan skapa en ond cirkel där det ena tillståndet förvärrar det andra. Till exempel uppfyller upp till 80 % av personer med okontrollerat högt blodtryck kriterierna för OSA.¹⁵

Obstruktiv sömnapné ökar risken för plötsligt hjärtstopp under sömnen. En studie visade att personer med OSA hade mer än dubbelt så hög risk att dö av plötslig hjärtdöd mellan midnatt och klockan 06.00 jämfört med personer utan OSA.¹⁶

Slutligen kan obstruktiv sömnapné påverka blodkärlen negativt.¹⁷ Det gör att kärlen blir tjockare eller stelare, vilket påverkar hur effektivt de fungerar. Detta minskar blodflödet till kroppens vitala organ och bidrar ytterligare till risken för hjärtsjukdom.

Risk för stroke

Bland personer som har haft stroke hade mer än 7 av 10 måttlig till svår OSA.¹⁸ När personer med OSA får sänkta syrenivåer i blodet aktiverar kroppen stressreaktioner som kan höja blodtrycket — en faktor som är kopplad till ökad risk för stroke.

Med tiden kan upprepade förändringar i syrenivåerna som är kopplade till obstruktiv sömnapné (OSA) påverka hjärnans funktion och har även kopplats till transitoriska ischemiska attacker (TIA).¹⁹ Dessa effekter kan öka risken för permanenta hjärnskador och en fullt utvecklad ischemisk stroke.

Flera studier har visat att förekomsten av stroke är högre bland personer med obstruktiv sömnapné jämfört med befolkningen i stort. Forskarna observerade en 1,5 gånger högre risk för stroke hos personer med OSA jämfört med dem utan denna sömnstörning.²⁰

Andra allvarliga hälsokomplikationer

Förutom hjärt-kärlsjukdom och stroke kan personer med obstruktiv sömnapné drabbas av andra hälsokomplikationer. Till exempel har 72 % av personer med typ 2-diabetes också OSA.²² Det finns också ett samband mellan OSA och viktkontroll — uppskattningsvis har 77 % av personer med OSA också fetma.²³

En ihållande brist på syre på grund av OSA kan påverka kroppens vitala organ, inklusive hjärnan, hjärtat och njurarna. Det har också kopplats till kognitiv nedsättning och psykiska besvär som ångest och depression,²⁴ vilket indirekt ökar risken för komplikationer.

Påverkan på förväntad livslängd

Utan behandling har obstruktiv sömnapné kopplats till kortare livslängd. I en studie dog ungefär 1 av 3 personer med måttlig till svår OSA under en period på 14 år. Som jämförelse dog bara ungefär 1 av 15 personer utan OSA.²⁵

Ju svårare den obstruktiva sömnapnén är, desto större påverkan kan den ha på en persons livslängd. Faktum är att måttlig till svår OSA är kopplad till en sex gånger högre total dödlighet.²⁶

Lyckligtvis kan den förväntade livslängden förbättras med rätt behandling. Personer med obstruktiv sömnapné (OSA) som använder behandling med automatiskt positivt luftvägstryck (APAP eller PAP) — en behandling som använder ett milt och jämnt luftvägstryck genom en mask för att hålla luftvägarna öppna medan man sover — i 5 år eller mer har lägre dödlighet.⁷ De har också lägre risk att utveckla tillstånd som hjärtsjukdom och typ 2-diabetes.²⁷

Riskfaktorer som ökar risken för dödlighet

Även om sömnapné i sig kan vara allvarligt, kan andra hälsotillstånd ytterligare förstärka de allmänna hälsoriskerna. Övervikt, särskilt runt halsen, kan lägga extra tryck på de övre luftvägarna — vilket gör dem mer benägna att falla ihop.²⁸ Levnadsvanor som ohälsosam kost, rökning och begränsad fysisk aktivitet kan också bidra till ökad dödlighet hos personer med OSA.²⁷

Ålder kan också spela en roll för den allmänna hälsan. I en studie fann forskare att äldre vuxna med OSA och dagtrötthet hade mer än dubbelt så hög risk att dö jämfört med yngre personer utan OSA.²⁹

Behandling och bättre hälsoresultat

Den goda nyheten är att personer med obstruktiv sömnapné kan leva långa och friska liv med rätt diagnos och behandling. Ett alternativ är behandling med automatiskt positivt luftvägstryck (APAP eller PAP) — den vanligaste och mest effektiva metoden för att behandla sömnapné.³⁰

PAP-behandling fungerar genom att trycksatt luft mjukt flödar genom en mask som bärs över munnen, näsan eller både och. Detta konstanta luftflöde hjälper till att hålla luftvägarna öppna under natten och förhindrar att de faller ihop.

Vid korrekt användning kan behandlingen ge symtomlindring redan efter första natten.¹⁰ Dessutom kan personer som använder PAP-behandling regelbundet få färre kardiovaskulära händelser och en högre livskvalitet.^{31, 32}

Forskning visar också att PAP-behandling kan hjälpa personer med obstruktiv sömnapné (OSA) att leva längre. I en studie var PAP-behandling kopplad till en 37 % lägre risk för total dödlighet och en 55 % lägre risk för hjärtrelaterad död.⁷

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare eller annan vårdpersonal.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare eller annan vårdpersonal. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. What is sleep apnea? (2025). National Heart, Lung, and Blood Institute. https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea .
2. Understanding the results. (2021). Harvard Medical School, Division of Sleep Medicine. https://sleep.hms.harvard.edu/education-training/public-education/sleep-and-health-education-program/sleep-health-education-34 .
3. Jay Vera Summer. “Normal Oxygen Levels While Sleeping.” Sleep Foundation, 15 July 2025, www.sleepfoundation.org/physical-health/what-are-normal-oxygen-levels-during-sleep .
4. Bonsignore, Maria R., et al. “Obstructive Sleep Apnea and Comorbidities: A Dangerous Liaison.” Multidisciplinary Respiratory Medicine, vol. 14, article 8, 14 Feb. 2019, https://doi.org/10.1186/s40248-019-0172-9 .
5. Laratta, Cheryl R., et al. “Diagnosis and Treatment of Obstructive Sleep Apnea in Adults.” CMAJ: Canadian Medical Association Journal = Journal de l’Association Medicale Canadienne, vol. 189, no. 48, Dec. 2017, pp. E1481–88. PubMed, https://doi.org/10.1503/cmaj.170296
6. Gottlieb, Daniel J., et al. “Sleep Deficiency and Motor Vehicle Crash Risk in the General Population: A Prospective Cohort Study.” BMC Medicine, vol. 16, no. 1, Mar. 2018, p. 44. PubMed, https://doi.org/10.1186/s12916-018-1025-7
7. Benjafield, Adam V., et al. “Positive Airway Pressure Therapy and All-Cause and Cardiovascular Mortality in People with Obstructive Sleep Apnea: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomised Controlled Trials and Confounder-Adjusted, Non-Randomised Controlled Studies.” The Lancet. Respiratory Medicine, vol. 13, no. 5, May 2025, pp. 403–13. PubMed, https://doi.org/10.1016/S2213-2600(25)00002-5
8. Cheng, An-Che, et al. “Effect of Obstructive Sleep Apnea on the Risk of Injuries—A Nationwide Population-Based Cohort Study.” International Journal of Environmental Research and Public Health, vol. 18, no. 24, Dec. 2021, p. 13416. PubMed Central, https://doi.org/10.3390/ijerph182413416
9. O’Carroll, G., et al. “Can You Die from Obstructive Sleep Apnea Syndrome (OSAS)?” Irish Medical Journal, vol. 108, no. 2, Feb. 2015, pp. 40–43. PubMed, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25803953/
10. Yu L, Shu L, Gao S, Li L. CPAP improves sleep stability and attenuates acute nocturnal hypertension (NBPF) in OSA, with maximal benefits in severe cases. Front Neurol. 2025 Jul 7;16:1587127. doi: 10.3389/fneur.2025.1587127. PMID: 40692557; PMCID: PMC12277164 .
11. Qiu, Yuyao, et al. “Association of Obstructive Sleep Apnea With Cardiovascular Events in Acute Coronary Syndrome Patients With or Without Excessive Daytime Sleepiness: A Prospective Cohort Study.” Reviews in Cardiovascular Medicine, vol. 26, no. 7, 28 July 2025, 33439, pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12326451/
12. DiCaro, Michael V., et al. “The Effects of Obstructive Sleep Apnea on the Cardiovascular System: A Comprehensive Review.” Journal of Clinical Medicine, vol. 13, no. 11, 30 May 2024, jcm13113223, pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11172971/
13. Sheikh, Maaz, and Stephen Kuperberg. “An Organ Systems-Based Review of Outcomes Associated with Sleep Apnea in Hospitalized Patients.” Medicine (Baltimore), vol. 100, no. 34, 27 Aug. 2021, e26857, pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8389950
14. Yeghiazarians, Yerem, et al. “Obstructive Sleep Apnea and Cardiovascular Disease: A Scientific Statement From the American Heart Association.” Circulation, vol. 144, no. 3, 20 July 2021, e56–e67, doi:10.1161/CIR.0000000000000988. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34148375/
15. Peppard, P. E., et al. “Prospective Study of the Association between Sleep-Disordered Breathing and Hypertension.” New England Journal of Medicine, vol. 342, no. 19, 11 May 2000, pp. 1378–1384. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10805822/
16. Menon, Tushar, et al. “Sleep-Disordered Breathing and Cardiac Arrhythmias.” Journal of Clinical Medicine, vol. 13, no. 22, 5 Nov. 2024, doi:10.3390/jcm13226635, pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11595083/
17. Christensen, Thor. “Severe Sleep Apnea Could Damage Key Blood Vessels.” American Heart Association News, 26 July 2021, www.heart.org/en/news/2021/07/26/severe-sleep-apnea-could-damage-key-blood-vessels .
18. Johnson, Karin G., and Douglas C. Johnson. “Frequency of Sleep Apnea in Stroke and TIA Patients: A Meta-Analysis.” Journal of Clinical Sleep Medicine: JCSM: Official Publication of the American Academy of Sleep Medicine, vol. 6, no. 2, Apr. 2010, pp. 131–37.
19. Bassetti, C., et al. “Sleep Apnea in Patients with Transient Ischemic Attack and Stroke: A Prospective Study of 59 Patients.” Neurology, vol. 47, no. 5, Nov. 1996, pp. 1167–1173, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8909424/
20. Lamberts, M., et al. “Cardiovascular Risk in Patients with Sleep Apnea with or without Continuous Positive Airway Pressure Therapy: Follow-up of 4.5 Million Danish Adults.” Journal of Internal Medicine, vol. 276, no. 6, Dec. 2014, pp. 659–666, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25169419/
21. Lin, Huan-Jan, et al. “Increasing and High Prevalence of Moderate to Severe Obstructive Sleep Apnea in Acute Ischemic Stroke in Taiwan.” Journal of the Formosan Medical Association, vol. 123, no. 3, Mar. 2024, pp. 408–414, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37770283/
22. Einhorn, Daniel, et al. “Prevalence of Sleep Apnea in a Population of Adults with Type 2 Diabetes Mellitus.” Endocrine Practice, vol. 13, no. 4, Jul.–Aug. 2007, pp. 355–362, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17669711/
23. O’Keeffe, Terence, and Emma J. Patterson. “Evidence Supporting Routine Polysomnography Before Bariatric Surgery.” Obesity Surgery, vol. 14, 2004, pp. 23–26, https://doi.org/10.1381/096089204772787248 .
24. Kim, Jong-Yeup, Inseok Ko, and Dong-Kyu Kim. “Association of Obstructive Sleep Apnea With the Risk of Affective Disorders.” JAMA Otolaryngology–Head & Neck Surgery, vol. 145, no. 11, 2019, pp. 1020–1026, jamanetwork.com/journals/jamaotolaryngology/fullarticle/2749521
25. Marshall, Nathaniel S., et al. “Sleep Apnea as an Independent Risk Factor for All-Cause Mortality: The Busselton Health Study.” Sleep, vol. 31, no. 8, Aug. 2008, pp. 1079–1085, pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2542953/
26. Dodds, Sophie, et al. “Mortality and Morbidity in Obstructive Sleep Apnea–Hypopnoea Syndrome: Results from a 30-Year Prospective Cohort Study.” ERJ Open Research, vol. 6, no. 3, 14 Sept. 2020, doi:10.1183/23120541.00057-2020, pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7487348/
27. Melaku, Yohannes Adama, et al. “Healthy Lifestyle Is Associated with Reduced Cardiovascular Disease, Depression and Mortality in People at Elevated Risk of Sleep Apnea.” Journal of Sleep Research, vol. 33, no. 4, Aug. 2024, p. e14069. PubMed, https://doi.org/10.1111/jsr.14069
28. Jehan, Shazia, et al. “Obstructive Sleep Apnea and Obesity: Implications for Public Health.” Sleep Medicine and Disorders : International Journal, vol. 1, no. 4, 2017, p. 00019. PubMed Central, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5836788/
29. McStay, Emilee. “Risk of Death Is High in Older Adults with Sleep Apnea and Daytime Sleepiness.” American Academy of Sleep Medicine, 29 Mar. 2011, aasm.org/risk-of-death-is-high-in-older-adults-with-sleep-apnea-and-daytime-sleepiness/
30. Understanding PAP | Sleep Medicine. https://sleep.hms.harvard.edu/education-training/public-education/sleep-and-health-education-program/sleep-health-education-37.
31. Jay Vera Summer. “Before and After CPAP: How Your Body Changes.” Sleep Foundation, 2025, www.sleepfoundation.org/cpap/before-and-after-cpap-machine-body-changes
32. Djonlagic, Ina, et al. “First Night of CPAP: Impact on Memory Consolidation Attention and Subjective Experience.” Sleep Medicine, vol. 16, no. 6, June 2015, pp. 697–702. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.sleep.2015.01.017.