Kan kirurgi lösa sömnapné? Vilka alternativ finns?

Viktiga punkter:

• Kirurgi är vanligtvis inte det första behandlingsalternativet vid sömnapné. De flesta börjar med PAP-behandling eller en bettskena (apnéskena) för att hålla luftvägarna öppna under sömnen.
• För vissa kan kirurgi hjälpa när andra behandlingar inte har varit framgångsrika. Den kan bidra till att förbättra luftflödet genom att ta bort eller flytta vävna som blockerar luftvägarna.
• Olika operationer är inriktade på olika områden, som näsan, halsen eller tungan, beroende på vad som orsakar blockeringen.
• Prata med din vårdgivare om fördelarna, riskerna och återhämtningen för att avgöra om kirurgi är rätt alternativ för dig.

Om du har fått diagnosen sömnapné kanske du undrar vilka behandlingsalternativ som finns.

Behandling med positivt luftvägstryck (PAP) ger ett milt luftvägstryck för att hålla luftvägarna öppna medan du sover.²³ PAP-behandling är mycket effektiv och är den mest använda och bäst kända metoden för att behandla obstruktiv sömnapné (OSA).²⁴

OSA är ett tillstånd där de övre luftvägarna blockeras upprepade gånger under sömnen, vilket gör det svårare för luft att passera. Dessa blockeringar kan minska eller helt stoppa luftflödet, vilket gör att andningen pausar eller upphör tillfälligt under natten.²⁵

Om PAP-behandling inte passar dig är en annan behandlingsmetod en bettskena. Bettskenor för sömnapné kan hjälpa till att hålla luftvägarna öppna genom att föra fram underkäken medan du sover.

Om inget av dessa behandlingsalternativ fungerar för dig kan din vårdgivare rekommendera kirurgi. Flera kirurgiska tekniker kan användas för att behandla obstruktiv sömnapné, och var och en beskrivs mer utförligt nedan.

Förstå kirurgiska ingrepp vid sömnapné

Även om det vanligtvis inte är förstahandsvalet kan kirurgi för OSA övervägas när andra, mindre invasiva alternativ inte har gett tillräcklig effekt. Här är några saker att tänka på när det gäller kirurgisk behandling av sömnapné.

Vad är kirurgi vid sömnapné?

Kirurgi vid sömnapné syftar till att förbättra luftflödet genom att åtgärda områden som kan blockera luftvägarna under sömnen. Beroende på metod kan detta omfatta näsan, den mjuka gommen, tungan eller halsen. Kirurgi kan hjälpa till att avlägsna blockeringar, öka luftvägarnas storlek eller minska kollaps av vävnad för att stödja andningen under sömnen.

PAP är allmänt erkänd som den mest rekommenderade behandlingsformen för personer med OSA, inklusive personer med mer än ett tillstånd som påverkar deras hälsa, så kallad samsjuklighet.

Kirurgi rekommenderas vanligtvis bara när PAP-behandling eller andra behandlingar inte har gett tillräcklig effekt eller acceptabel komfort.

Den som överväger kirurgi för obstruktiv sömnapné bör prata med en sömnklinik för att avgöra om det är ett lämpligt alternativ och för att väga fördelar mot risker.

Urval och utvärdering

Olika typer av tester kan användas för att avgöra om kirurgi vid sömnapné är lämplig och för att planera det bästa tillvägagångssättet. Dessa tester kan omfatta:²

• En fysisk undersökning för att identifiera eventuella blockeringar i luftvägarna
• En sömnundersökning (till exempel en nattlig polysomnografi) för att bekräfta diagnosen sömnapné och dess svårighetsgrad
• Läkemedelsinducerad sömnendoskopi (DISE), där vårdgivaren använder en liten kamera för att undersöka luftvägarna medan du befinner dig i ett sömnliknande tillstånd
• Bedömning av kroppsmasseindex (BMI) och andra tillstånd som kan påverka om kirurgi är ett lämpligt behandlingsalternativ.

Den roll kirurgi spelar vid behandling av sömnapné

När det gäller behandling av obstruktiv sömnapné (OSA) är PAP-behandling (positivt luftvägstryck) vanligtvis förstahandsvalet, följt av bettskenor. Kirurgi vid sömnapné betraktas generellt som ett sista alternativ.¹

Om du överväger kirurgi är det viktigt att komma ihåg att även om kirurgiska ingrepp kan ge lindring för vissa personer, är de inte effektiva för alla. Ofta beror operationsalternativen på individens anatomi och hur svår OSA:n är. Det betyder att kirurgi kan vara framgångsrik för en person men inte för en annan.²⁶

Kirurgi kanske inte eliminerar OSA, och andra behandlingar och sätt att hantera tillståndet kan fortfarande behövas efter operationen. Om du överväger kirurgi vid sömnapné, bör du prata med din vårdgivare om framgångsfrekvenser och den eventuella risken att behöva flera ingrepp.

Kirurgiska ingrepp vid sömnapné

Operationer för OSA fokuserar på olika delar av de övre luftvägarna, vanligtvis näsan, munnen och halsen. Här är några av de alternativen.

Näs- och bihåleingrepp

För vissa personer kan blockeringar i näsan och bihålorna bidra till OSA. Ingrepp som kan hjälpa till att åtgärda dessa blockeringar omfattar:³

• Septoplastik för att korrigera en sned nässkiljevägg, det vill säga när skiljeväggen mellan näsborrarna inte sitter i mitten, vilket kan göra det svårt att andas
• Förminskning av näsmusslorna för att minska svullnad i vävnaden inuti näsan, vilket förbättrar luftflödet genom näsan och gör det lättare att andas
• Kirurgi av näsventilen för att stärka den smalaste delen av näsans luftvägar och förhindra att den kollapsar när du andas in genom näsan
• Bihåleingrepp för att behandla och minska symtom vid kronisk bihåleinflammation, det vill säga inflammation i bihålorna som gör det svårt att andas genom näsan

Dessa ingrepp kan utföras i kombination med andra operationer för att göra PAP-behandling mer bekväm och lättare att använda. I en studie förbättrades faktiskt nästan alla deltagares upplevelse av PAP-behandling efter näs- och bihåleingrepp.³

Gom- och svalgingrepp

Andra OSA-operationer fokuserar på gomtaket (den mjuka gommen) eller delen av halsen bakom munnen och näsan (svalget). De flesta av dessa ingrepp syftar till att vidga och förbättra luftvägarna så att det blir lättare att andas.

Uvulopalatofaryngoplastik (UPPP)

Uvulopalatofaryngoplastik (UPPP) är det vanligaste kirurgiska ingreppet för behandling av sömnrelaterade andningsstörningar i världen.² Det kan innebära att omforma musklerna i gommen eller att ta bort överskottsvävnad från den mjuka gommen, svalget eller gomspenen.

I den moderna metoden för UPPP anpassar kirurger behandlingen efter varje persons behov för att förbättra resultaten och minska komplikationerna.² Om sidorna av din hals till exempel tenderar att falla ihop kan en lateral faryngoplastik göras för att omforma dessa strukturer. Alternativt kan en expansionssfinkterfaryngoplastik användas för att ompositionera en muskel och på så sätt åtgärda kollapsen.²⁷

Gomentumplantat och minimalt invasiva alternativ

Implantat, små enheter och andra minimalt invasiva ingrepp är också ett alternativ. Dessa kan omfatta:

• Pillar-proceduren, där implantat används för att göra den mjuka gommen styvare
• Radiofrekvensablation av den mjuka gommen för att minska vävnadsvolymen
• Laserassisterad uvulopalatoplastik (LAUP) vid milda fall

En studie undersökte effektiviteten av Pillar-proceduren för personer med sömnapné. I studien⁴:

• 36,7 % upplevde färre nätter med snarkning
• 73,3 % rapporterade att deras snarkningar blev mindre högljudda
• 33,3 % märkte minskad sömnighet dagtid

Eftersom ingen vävnad tas bort vid det här ingreppet går återhämtningen relativt snabbt, och personer kan uppleva mindre smärta än vid andra metoder.

Radiofrekvensablation använder radiovågor för att krympa vävnad i luftvägarna och därmed lindra blockeringar. Det kan göras på en läkarmottagning med lokalbedövning och kan vara förknippat med minimal smärta. Studier har visat att detta ingrepp är effektivt, och viss forskning tyder på att 51 % av personerna hade en fullständig respons vid uppföljning efter 6 månader,⁵ vilket betyder att deras symtom antingen förbättrades avsevärt eller försvann helt.

Vid laserassisterad uvulopalatoplastik (LAUP) används laser för att förkorta gomspenen och ta bort överskottsvävnad från den mjuka gommen. Även om återhämtningen efter detta ingrepp kan gå snabbt, har viss forskning visat att det har begränsad effekt. En studie visade att LAUP endast gav en botningsgrad på 8 %.⁶

Ingrepp som fokuserar på tungan

Ett annat fokusområde för operationer vid obstruktiv sömnapné (OSA) är tungan. Om tungan är för stor eller placerad på ett visst sätt kan den blockera luftvägarna när någon ligger ner. Dessa ingrepp syftar till att åtgärda detta.

Tekniker för att minska tungans storlek

Det finns flera alternativ för att minska tungans storlek, inklusive:²⁸

• Radiofrekvensablation, där radiovågor används för att minska vävnadsvolymen vid tungbasen
• Transoral robotkirurgi (TORS), där en robotarm används för att nå och behandla svåråtkomlig vävnad längst bak i svalget
• Median glossektomi, som minskar tungans volym genom att vävnad avlägsnas med ett specialverktyg som kallas plasmawand

Tungframflyttning och stabilisering

I stället för att minska tungans storlek fokuserar följande ingrepp på att ompositionera tungan för att förhindra blockeringar.

• Genioglossusframflyttning för att flytta tungbasen, där muskeln som är fäst vid underkäken dras framåt för att minska risken för att tungan faller bakåt under sömnen.²⁹
• Hyoidsuspension, där två små skruvar sätts in i underkäken och en sutur fästs i tungbenet, ett litet U-format ben på framsidan av halsen mellan hakan och adamsäpplet, för att stabilisera luftvägen och förhindra att den faller samman.⁷
• Ingrepp för tungsuspension med suturer eller implantat för att hindra tungan från att falla bakåt och blockera luftvägen under sömnen.³⁰
• Kombinerade ingrepp vid blockeringar i flera delar av luftvägarna

Skelettingrepp

Skelettingrepp fokuserar på käken och andra ansiktsben för att behandla obstruktiv sömnapné (OSA).

Maxillomandibulär framflyttning (MMA)

Maxillomandibulär framflyttning (MMA) innebär att över- och underkäken flyttas fram cirka 10 mm. En fördel är att MMA har en hög framgångsfrekvens. En studie tyder faktiskt på att det kan minska nattliga andningsproblem med upp till 83 %.⁸ En nackdel är att ingreppet innebär ortodontiska överväganden, betydande förändringar i ansiktets utseende samt en längre återhämtningstid.

Andra skelettingrepp

Andra skelettingrepp omfattar:

• Distraktionsosteogenes, därkirurgen separerar ett ben för att skapa utrymme. Kroppen fyller sedan naturligt utrymmet med nytt ben när det läker. För personer med OSA kan detta hjälpa till att omforma luftvägarna och minska andningsuppehåll under sömnen.
• Moturs rotation av det maxillomandibulära komplexet, där både över- och underkäken flyttas framåt och roteras något. Dessa justeringar hjälper till att öppna luftvägen, vilket gör att du kan andas bättre under sömnen.³¹

Personer med särskilda kraniofaciala avvikelser, till exempel liten käke eller förstorad tunga, kan behöva en individuellt anpassad och noggrant planerad behandling i samarbete med ett team av specialister för att behandla OSA med skelettingrepp.

Hypoglossusnervstimulering

Hypoglossusnervstimulering är ett ingrepp där en liten enhet opereras in i halsen eller bröstet. Enheten skickar signaler till hypoglossusnerven, en motorisk nerv som styr tungan. Detta hjälper till att föra tungan framåt under sömnen så att den inte blockerar luftvägen.

Kandidater för detta ingrepp måste vara minst 18 år gamla och ha måttlig till svår sömnapné. De måste ha provat behandling med positivt luftvägstryck (PAP) och kommit fram till att det inte var en lämplig behandling för dem. Kandidater får inte heller ha en fullständig kollaps av den mjuka gommen, vilket innebär att den mjuka gommen och sidorna av halsen faller inåt.⁹ Detta ingrepp är reversibelt och justerbart, så det kan anpassas efter individens behov över tid.

Forskning har visat att hypoglossusnervstimulering är ett effektivt alternativ för behandling av obstruktiv sömnapné (OSA) och att det kan minska andningsuppehåll avsevärt på både kort och lång sikt.¹⁰

Trakeostomi

En trakeostomi är ett ingrepp som går förbi de övre luftvägarna. Kirurgen skapar en permanent öppning in i luftstrupen och för in ett rör i öppningen. Detta rör gör det möjligt att andas genom luftstrupen på natten och därmed helt gå förbi de övre luftvägarna.

Trakeostomi används generellt bara vid svåra eller livshotande fall av sömnapné, eller för personer som inte har haft framgång med några andra behandlingsalternativ.¹¹ Även om en trakeostomi kan bota OSA kan den ha betydande konsekvenser för livet, inklusive komplikationer som att röret kan förskjutas, att luftstrupens vägg kan försvagas och att infektion kan uppstå. ¹²

Överväganden och behandlingsresultat

Det finns flera faktorer att ta hänsyn till när man ska avgöra om något av dessa kirurgiska ingrepp är rätt behandlingsalternativ.

Effektivitet och mått på framgång

Prata med din vårdgivare om hur framgången för varje ingrepp bedöms för att bättre förstå hur väl det fungerar. I många fall tar framgångsfrekvenserna hänsyn till apné-hypopnéindex (AHI) före och efter ingreppet. AHI är antalet gånger per timme som du slutar andas, och ju lägre AHI, desto bättre.¹³

Till exempel kan en persons AHI minska efter operation, till exempel från 30 till 10, även om resultaten kan variera och inte nödvändigtvis innebär att tillståndet är helt åtgärdat.

Framgångsfrekvenserna varierar från ett ingrepp till ett annat och från patient till patient. Faktorer som kan påverka effektiviteten är bland annat kroppsmasseindex (BMI), ålder, hur allvarlig luftvägsblockeringen är och vilken del av kroppen som orsakar blockeringen.

Hur framgångsrika dessa ingrepp är på lång sikt kan variera. En studie har dock visat att resultaten överlag var positiva och stabila på lång sikt,¹⁴ med mindre sömnighet dagtid, bättre syrenivåer och lägre AHI-värden.

Risker och komplikationer

Riskerna med dessa operationer är specifika för respektive ingrepp men kan omfatta blödning, talpåverkan och infektion.

Ingrepp som kräver narkos medför ytterligare risker.¹⁵ Narkos kan vara farligt för personer med obstruktiv sömnapné (OSA), eftersom den saktar ned andningen och kan göra personer mer känsliga för effekterna av de läkemedel som används under ingreppet. I dessa fall kan narkosläkaren välja vissa läkemedel framför andra och övervaka patienten noggrannare under operationen.

Vad du kan förvänta dig under återhämtningen

Återhämtningstiden varierar beroende på hur invasivt ingreppet är. Till exempel kan återhämtningen efter en septoplastik, alltså en operation för att räta ut nässkiljeväggen, ta 3 –10 dagar.¹⁶ Ett MMA-ingrepp, där över- och underkäken flyttas något framåt, kan däremot kräva 4–6 veckors återhämtning.¹⁷

Du kan behöva göra förändringar i kosten efter ingreppet. Under de första dagarna av återhämtningen kan du till exempel behöva följa en flytande eller mjuk kost, såsom släta soppor, äggröra och yoghurt.¹⁷

När det gäller smärtlindring kan behandlingen variera. I vissa fall kan läkaren skriva ut smärtstillande läkemedel eller rekommendera ett receptfritt läkemedel. Andra alternativ för smärtlindring kan omfatta saltlösningssprayer och sköljningar.

Din vårdgivare kan också rekommendera en sömnundersökning efter läkning för att avgöra om ingreppet var effektivt. Detta kan variera beroende på typ av ingrepp, så det är viktigt att prata med din vårdgivare för mer information.

Särskilda grupper och överväganden

• Barn – Adenotonsillektomi, alltså att ta bort halsmandlar och körteln bakom näsan, är effektiv för majoriteten av barn med OSA.¹⁸
• Äldre vuxna – Att vara äldre, det vill säga 65 år eller äldre, är inte ett hinder för OSA-kirurgi, men äldre vuxna bör diskutera fördelar och risker med sin vårdgivare.¹⁹
• Personer med högt BMI – Personer med övervikt kan ha högre kirurgiska risker, inklusive risker kopplade till narkos.²⁰
• Personer med kraniofaciala avvikelser – Personer med kraniofaciala avvikelser, alltså strukturella skillnader som påverkar ansikte, käke eller skalle, kan ha högre risk för kirurgiska komplikationer, inklusive infektion och blödning. Viss forskning tyder dock på att dessa komplikationer med tiden har blivit mindre vanliga.²¹
• Personer med flera samsjukligheter – Om kirurgi för OSA är lämpligt för en person med flera samsjukligheter beror på de individuella omständigheterna. Dessa personer bör diskutera risker och fördelar med sin vårdgivare.²²

Om du vill lära dig mer om din sömn kan du göra vår sömnutvärdering och sedan diskutera resultaten med din vårdgivare.

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. Obstructive Sleep Apnea, StatPearls, 2025. National Library of Medicine. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK459252/
2. Surgical Algorithm for Obstructive Sleep Apnea: An Update, 2020. National Library of Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7435437/
3. The Role of Isolated Nasal Surgery in Obstructive Sleep Apnea Therapy—A Systematic Review, 2022. National Library of Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9688553/
4. Efficacy of Pillar Implants to Reduce Snoring and Daytime Sleepiness, 2021. National Library of Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8147739/
5. Office‐Based Multilevel Radiofrequency Ablation for Mild‐to‐Moderate Obstructive Sleep Apnea, 2023. National Library of Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10046721/
6. Laser-Assisted Uvulopalatoplasty for Obstructive Sleep Apnea: A Systematic Review and Meta-Analysis, 2017. Oxford Academic. https://academic.oup.com/sleep/article-abstract/40/3/zsx004/2996605?redirectedFrom=fulltext
7. Hyoid Suspension. U Chicago Medicine. https://www.uchicagomedicine.org/conditions-services/sleep-surgery/hyoid-suspension
8. Maxillomandibular Advancement in the Management of Obstructive Sleep Apnea, 2012. National Library of Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3299305/
9. Hypoglossal Stimulation Device, 2023. National Library of Medicine. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK594264/
10. Hypoglossal nerve stimulation for obstructive sleep apnea in adults: An updated systematic review and meta-analysis, 2024.  ScienceDirect. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0954611124003019
11. Maisel, Robert H., and Robert Z. Yang. “Permanent but Reversible Tracheostomy for Severe Symptomatic Obstructive Sleep Apnea.” Operative Techniques in Otolaryngology-Head and Neck Surgery, Surgery for Sleep Disordered Breathing: Part 2, vol. 26, no. 4, Dec. 2015, pp. 203–07. ScienceDirect, https://doi.org/10.1016/j.otot.2015.08.005.
12. Managing complications of percutaneous tracheostomy and gastrostomy, 2021. National Library of Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8411191/
13. Diagnosing OSA: Understanding the Results, 2021. Division of Sleep Medicine, Harvard Medical School. https://sleep.hms.harvard.edu/education-training/public-education/sleep-and-health-education-program/sleep-health-education-34
14. Long-term stability of results following surgery for obstructive sleep apnea (OSA), 2022. National Library of Medicine. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33797601/
15. Sleep Apnea. American Society of Anesthesiologists. https://madeforthismoment.asahq.org/preparing-for-surgery/risks/sleep-apnea/#
16. Septoplasty. Stanford Medicine. https://med.stanford.edu/ohns/OHNS-healthcare/sinuscenter/resources/patient_guides/septoplasty.html
17. MMA (Maxillomandibular Advancement) for OSA. Kaiser Permanente. https://mydoctor.kaiserpermanente.org/ncal/Images/MMA%20Maxillomandibular%20Advancement%20for%20OSA_tcm75-1862638.pdf
18. Pediatric Sleep Surgery, 2014. National Library of Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4046316/
19. Sleep apnea surgery in the elderly, 2020. ScienceDirect. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1043181020300476
20. Obesity. American Society of Anesthesiologists. https://madeforthismoment.asahq.org/preparing-for-surgery/risks/obesity/
21. Complications After Craniofacial Surgery: A Review From 2012 to 2020, 2025. National Library of Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11891508/
22. Referral of adults with obstructive sleep apnea for surgical consultation: an American Academy of Sleep Medicine clinical practice guideline, 2021. Journal of Clinical Sleep Medicine. https://jcsm.aasm.org/doi/10.5664/jcsm.9592
23. National Heart, Lung, and Blood Institute. (2022, March 24). CPAP. U.S. Department of Health & Human Services, National Institutes of Health. https://www.nhlbi.nih.gov/health/cpap
24. National Institute for Health and Clinical Excellence. Continuous positive airway pressure for obstructive sleep apnoea/hypopnoea syndrome. https://www.nice.org.uk/guidance/ta139/resources/continuous-positive-airway-pressure-for-obstructive-sleep-apnoeahypopnoea-syndrome-374791501
25. National Heart, Lung, and Blood Institute. (2025, January 9). Sleep apnea. U.S. Department of Health & Human Services, National Institutes of Health. https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea
26. Sethukumar, Priya, and Bhik Kotecha. “Tailoring Surgical Interventions to Treat Obstructive Sleep Apnoea: One Size Does Not Fit All.” Breathe, vol. 14, no. 3, 2018, pp. e84–e93, European Respiratory Society, https://doi.org/10.1183/20734735.020118
27. Pang, Kenny P., and B. Tucker Woodson. “Expansion Sphincter Pharyngoplasty in the Treatment of Obstructive Sleep Apnea.” Operative Techniques in Otolaryngology-Head and Neck Surgery, vol. 17, no. 4, Dec. 2006, pp. 223–225, https://doi.org/10.1016/j.otot.2006.10.008
28. Hussain, Salman, et al. “Coblation Versus Radiofrequency for Tongue Base Reduction in Obstructive Sleep Apnea: A Meta-analysis.” OTO Open, vol. 9, no. 1, 19 Jan. 2025, e70076, Wiley Periodicals LLC, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC11743998/
29. Genioglossus Advancement.” Stanford Health Care, Stanford Health Care, https://stanfordhealthcare.org/medical-treatments/t/tongue-surgery/types/genioglossus-advancement.htm
30. Woodson, B. T. “A Tongue Suspension Suture for Obstructive Sleep Apnea and Snorers.” Otolaryngology–Head and Neck Surgery, vol. 124, no. 3, Mar. 2001, pp. 297–303, doi:10.1067/mhn.2001.113661. PubMed, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11240995/
31. Ho, Jean-Pierre T. F., et al. “Assessment of Surgical Accuracy in Maxillomandibular Advancement Surgery for Obstructive Sleep Apnea: A Preliminary Analysis.” Journal of Personalized Medicine, vol. 13, no. 10, 22 Oct. 2023, article 1517, MDPI, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10608325/