Sömnapné: tecken och symtom

Sömnapné innebär att andningen upprepade gånger upphör och återupptas under sömnen. Det kan störa din nattsömn och göra att du känner dig trött under dagen. Om tillståndet inte diagnostiseras och behandlas kan det leda till allvarliga hälsoproblem. Eftersom tecknen på sömnapné ibland är lindriga kan det vara svårt att veta om man har tillståndet.¹

När du blir medveten om dina symtom på sömnapné är det klokt att kontakta din vårdgivare och beskriva dem. Läs vidare för att lära dig hur du kan känna igen symtomen på sömnapné och när du bör söka medicinsk hjälp.

Vanliga symtom på sömnapné

Ett av de mest välkända och vanligaste symtomen på sömnapné är snarkning — särskilt när snarkningen är så kraftig att den väcker dig eller din sängpartner. Andra symtom på sömnapné är²:

• Att flämta efter luft under sömnen
• Huvudvärk på morgonen
• Att vakna med torr mun eller ont i halsen
• Att känna sig irriterad under större delen av dagen
• Överdriven trötthet under dagen
• Svårigheter att somna om eller fortsätta sova
• Problem med att vara uppmärksam eller koncentrera sig under dagen

Många av dessa symtom uppstår eftersom sömnapné hindrar kroppen från att få den vila den behöver. Utan tillräcklig sömn kan det bli svårt att komma ihåg viktiga saker och även att kontrollera sina känslor. Symtom som irritabilitet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter kan påverka din förmåga att arbeta och hantera vardagliga åtaganden, vilket kan försämra den övergripande livskvaliteten.

Dessa symtom kan få konsekvenser för yrkeslivet, personliga relationer och det emotionella välbefinnandet. Sömnapné kan dessutom bidra till utveckling av allvarliga hälsoproblem.

Om du har sömnapné är risken större att du utvecklar inflammation³ i hela kroppen. Detta kan få långsiktiga effekter på det kardiovaskulära systemet och även skada blodkärlen i kroppen, vilket kan öka risken för njursjukdom, synproblem och typ 2-diabetes.

Sömnapné och trötthet under dagen

Ett av de mest oroande symtomen på sömnapné är trötthet under dagen. Alla kan känna sig trötta efter en natt med dålig sömn, men vid sömnapné blir detta ofta ett återkommande tillstånd. Enkla aktiviteter kan kännas ansträngande, och det kan vara svårt att hålla sig vaken när du kör bil, arbetar eller till och med tittar på tv.

Eftersom sömnapné leder till upprepade uppvaknanden under natten får kroppen inte den djupsömn som krävs för att fungera normalt. Personer med svår obstruktiv sömnapné (OSA) kan uppleva upprepade andningsuppehåll, följt av att andningen startar igen, ibland upp till 30 gånger per timme.² Denna störning av sömnmönstret kan få allvarliga konsekvenser. Du kan till exempel utsätta både dig själv och andra för fara genom att köra bil när du är utmattad, vilket innebär en ökad risk att somna bakom ratten⁵ och orsaka en allvarlig olycka.

När du inte får tillräckligt med sömn påverkas både koncentration och minne. Detta beror på att sömnbrist påverkar hjärnans kognitiva processer. Dålig sömn minskar uppmärksamheten och gör det svårare att minnas det du ser eller hör. Det kan i sin tur försvåra arbete, studier eller andra dagliga åtaganden.

Sömnbrist kan även påverka den kognitiva flexibiliteten⁶, vilket innebär att det blir svårare att anpassa sig till förändringar. Risken för att fatta mer riskfyllda beslut kan också öka, eftersom omdömet försämras. Humörsvängningar är ett annat symtom på sömnapné och kan orsaka problem i relationer med vänner, familj, arbetskamrater och andra i din omgivning.

Vad orsakar sömnapné?

Även om det finns vissa vanliga riskfaktorer kan sömnapné drabba personer i alla kroppsstorlekar, former, etniska bakgrunder och kön. Dessutom finns det olika typer av sömnapné.⁷

• Obstruktiv sömnapné (OSA) är ett tillstånd där dina övre luftvägar blockeras upprepade gånger under sömnen, vilket gör det svårare för luftflödet. Dessa blockeringar kan minska eller helt stoppa luftflödet, vilket gör att din andning pausar under natten.¹
• Central sömnapné (CSA) är ett tillstånd där hjärnan inte skickar signaler till musklerna som kontrollerar andningen, vilket gör att andningen pausar under sömnen.¹

Vissa personer har en kombination av CSA och OSA, vilket kallas komplext sömnapnésyndrom. Vanligtvis börjar denna form som OSA. När en person med OSA påbörjar behandling med positivt luftvägstryck (PAP) kan CSA ibland utvecklas. Detta är vanligare vid användning av äldre apparater som orsakar betydande luftläckage och kan ofta åtgärdas genom justering av apparatens inställningar.

Orsaker till obstruktiv sömnapné:

• Övervikt: En av de vanligaste orsakerna är övervikt eller fetma. Personer med övervikt har ofta fettansamlingar och extra vävnad som kan falla in över luftstrupen.⁸
• Ålder: Även åldern spelar en roll. OSA kan förekomma i alla åldrar men är vanligare hos äldre personer.^9,10
• Alkoholkonsumtion: Personer som dricker alkohol löper en högre risk att utveckla sömnapné. Alkohol vidgar blodkärlen i näsan, vilket kan bidra till nästäppa och försvåra andningen genom näsan.¹¹
• Rökning: Om du röker har du en ökad risk att utveckla OSA. Tobak orsakar inflammation i luftvägarna, vilket kan göra dem smalare.¹²
• Kroppsstruktur: Vissa anatomiska skillnader kan också bidra till OSA. Ett underbett, en stor tunga eller förstorade halsmandlar kan orsaka andningshinder när svalget slappnar av. Dessutom kan genetiska faktorer påverka strukturen i huvud och nacke, vilket ökar risken för OSA.⁹

Vissa hälsotillstånd är också kopplade till OSA. Typ 2-diabetes har associerats med utvecklingen av sömnapné¹³, eftersom sjukdomen kan påverka andningen. Sjukdomen kan skada blodkärl i hela andningssystemet, vilket gör andningen generellt svårare.

Orsaker till central sömnapné:

• Sjukdomar i hjärnstammen: CSA kan orsakas av flera hälsotillstånd som påverkar hjärnstammen, som styr andningen. Vid CSA reagerar hjärnstammen inte korrekt på nivåerna av koldioxid i blodet. Personer med tillstånd som kronisk hjärtsvikt eller förmaksflimmer löper en ökad risk att utveckla denna typ av sömnapné.¹⁴
• Neurologiska tillstånd: CSA kan även uppstå till följd av neurologiska sjukdomar såsom amyotrofisk lateralskleros (ALS). Andra genetiska tillstånd som kan öka risken för CSA inkluderar Retts syndrom och medfött centralt hypoventilationssyndrom.¹⁴
• Användning av opioider: Användning av opioider är också kopplad till CSA på grund av läkemedlens påverkan på andningssystemet.¹⁴

Hur vet jag om jag har sömnapné?

Om du misstänker att du kan ha sömnapné är det viktigt att vara uppmärksam på din allmänna hälsa och dina symtom. Om du har en partner kan du be om hjälp. Hen kan till exempel hjälpa dig att uppmärksamma hur ofta du vaknar under natten eller om din snarkning har blivit värre.

Det bästa sättet att ta reda på om du har sömnapné är att kontakta hälso- och sjukvården. Din vårdgivare kan vid behov hänvisa dig till en specialist som är kvalificerad att ställa diagnos. Om du får en diagnos kan du och din vårdgivare tillsammans ta fram en individanpassad behandlingsplan som kan hjälpa dig att sova bättre och må bättre.

När bör du kontakta vårdgivare vid symtom på sömnapné?

Om du ofta har svårt att hålla dig vaken när du kör bil eller tittar på tv, trots att du går och lägger dig i rimlig tid varje kväll, kan detta vara ett tecken på sömnapné. Du bör också kontakta vårdgivare om du märker att ditt minne eller din koncentrationsförmåga har försämrats. Detta kan vara vanliga tecken på sömnapné eller på ett annat tillstånd.

Utan diagnos kan symtom på sömnapné påverka din livskvalitet negativt. Om tillståndet inte behandlas kan sömnapné dessutom öka risken för andra hälsoproblem, såsom typ 2-diabetes och hjärtsjukdom.¹³ Att upptäcka sömnapné tidigt och behandla bakomliggande orsaker kan bidra till att förebygga vissa långsiktiga komplikationer.

När du märker att symtom som snarkning, upprepade uppvaknanden och uttalad trötthet under dagen börjar göra vardagen mer ansträngande är det dags att kontakta vårdgivare. Med professionell hjälp kan du ta det första steget mot den sömn du behöver.

Upplever du eller någon i din närhet sömnproblem eller möjliga symtom på sömnapné?

Gör vår Sömnutvärdering online och diskutera resultaten med din vårdgivare.

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. “Sleep Apnea – What Is Sleep Apnea?” | NHLBI, NIH. 9 Jan. 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea.
2. “Sleep Apnea – Symptoms” | NHLBI, NIH. 9 Jan. 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea/symptoms.
3. Unnikrishnan, Dileep, et al. “Inflammation in Sleep Apnea: An Update.” Reviews in Endocrine & Metabolic Disorders, vol. 16, no. 1, Mar. 2015, pp. 25–34. PubMed Central, https://doi.org/10.1007/s11154-014-9304-x.
4. Mahfouz, Ratib, et al. “The Relationship Between Obstructive Sleep Apnea (OSA) and Gastroesophageal Reflux Disease (GERD) in Inpatient Settings: A Nationwide Study.” Cureus, vol. 14, no. 3, p. e22810. PubMed Central, https://doi.org/10.7759/cureus.22810.
5. Kingshott, Ruth. “Risk of Motor Vehicle Accidents Is Higher in People with Sleep Apnea.” American Academy of Sleep Medicine – Association for Sleep Clinicians and Researchers, 10 Mar. 2015, https://aasm.org/risk-of-motor-vehicle-accidents-is-higher-in-people-with-sleep-apnea/.
6. Source: Sun, Xuefeng, et al. “The Effects of Sleep Deprivation on Cognitive Flexibility: A Scoping Review of Outcomes and Biological Mechanisms.” Frontiers in Neuroscience, vol. 19, Jul. 2025, p. 1626309. PubMed Central, https://doi.org/10.3389/fnins.2025.1626309.
7. Asp, Kevin. “Obstructive vs. Central Sleep Apnea: Key Differences and Treatment Options.” American Association of Sleep Technologists (AAST), https://aastweb.org/obstructive-vs-central-sleep-apnea-key-differences-and-treatment-options/.
8. Messineo, Ludovico, et al. “Obstructive Sleep Apnea and Obesity: A Review of Epidemiology, Pathophysiology and the Effect of Weight-Loss Treatments.” Sleep Medicine Reviews, vol. 78, Dec. 2024, p. 101996. ScienceDirect, https://doi.org/10.1016/j.smrv.2024.101996.
9. Sleep Apnea – Causes and Risk Factors | NHLBI, NIH. 9 Jan. 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea/causes.
10. Slowik, Jennifer M., et al. “Obstructive Sleep Apnea.” StatPearls, StatPearls Publishing, 2025. PubMed, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK459252/.
11. Simou, Evangelia, et al. “Alcohol and the Risk of Sleep Apnoea: A Systematic Review and Meta-Analysis.” Sleep Medicine, vol. 42, Feb. 2018, pp. 38–46. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.sleep.2017.12.005.
12. Ioannidou, Despoina, et al. “Smoking and Obstructive Sleep Apnea: Is There An Association between These Cardiometabolic Risk Factors?—Gender Analysis.” Medicina, vol. 57, no. 11, Oct. 2021, p. 1137. PubMed Central, https://doi.org/10.3390/medicina57111137.
13. Doumit, Jimmy, and Bharati Prasad. “Sleep Apnea in Type 2 Diabetes.” Diabetes Spectrum: A Publication of the American Diabetes Association, vol. 29, no. 1, Feb. 2016, pp. 14–19. PubMed, https://doi.org/10.2337/diaspect.29.1.14.
14. Rana, Abdul M., and Abdulghani Sankari. “Central Sleep Apnea.” StatPearls, StatPearls Publishing, 2025. PubMed, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK578199/.