Vad är obstruktiv sömnapné?

Obstruktiv sömnapné (OSA) är den vanligaste formen av sömnstörning med andningsuppehåll. Tillståndet uppstår när svalget slappnar av och luftvägarna blir trängre, vilket begränsar luftflödet till lungorna. Hjärnan reagerar genom att väcka dig så att du börjar andas igen. Denna cykel upprepas många gånger under natten, vilket hindrar dig från att få en vilsam sömn, och på sikt kan leda till allvarliga hälsoproblem.¹

Obstruktiv sömnapné (OSA) vs. central sömnapné (CSA)

Forskare tror att upp till 1 miljard vuxna i åldern 30–69 år (män och kvinnor), i alla former, storlekar, kön och åldrar, har mild till svår obstruktiv sömnapné.² Obstruktiv sömnapné (OSA) är den vanligaste formen, medan central sömnapné (CSA) är en ovanligare variant, som uppstår när hjärnan inte skickar korrekta signaler till de muskler som styr andningen under sömn.

En sömnklinik kan fastställa vilken typ av sömnapné du har. Behandlingen skiljer sig beroende på diagnos.

Symptom på obstruktiv sömnapné

Kämpar du dig igenom dagen? Överdriven trötthet dagtid kan vara ett av flera symptom på obstruktiv sömnapné. Här är andra tecken att vara uppmärksam på³:

Högljudd snarkning, kvävningskänsla eller flämtande efter luft under sömnen

Snarkning är ett av de vanligaste symptomen på sömnapné. Det uppstår när musklerna i halsen slappnar av och svalget delvis stängs, vilket gör luftvägen trängre och orsakar ett vibrerande ljud.

Sömnighet under dagen

Brist på vilsam sömn kan göra det svårt att klara dagen. Om du märker att du somnar till eller känner dig ovanligt trött trots att du tror att du sovit gott, kan det vara ett symptom på OSA.

Depression

Cirka 35 % av personer med OSA har symptom på depression.⁴ Depression och ångest kan vara tecken på underliggande sömnproblem.

Morgonhuvudvärk

Om du ofta vaknar med huvudvärk på morgonen kan det vara ett tecken på att du inte får tillräckligt med syre under natten. När andningen tillfälligt upphör under apnéer, sjunker syrenivån i blodet, vilket kan ge huvudvärk på morgonen.

Högt blodtryck

Precis som huvudvärk kan apnéer också bidra till högt blodtryck. När du slutar andas frigör kroppen ämnen som väcker dig, vilket kan leda till en plötslig topp i hjärtfrekvens/puls och blodtryck.

Torr mun

Vaknar du ofta med torr mun? Det kan bero på att du snarkade eller andades genom munnen under natten – något som kan tyda på att luftvägarna delvis var blockerade.⁵

Svårigheter att fokusera och minnas

Sömnbrist till följd av apnéer försämrar sömnkvaliteten och kan göra det svårt att fokusera eller minnas saker under dagen. Hjärnan och kroppen behöver god sömn för att fungera optimalt.⁶

Vakna utmattad

Har du undrat varför du känner dig utmattad på morgonen trots att du sov tillräckligt länge? En möjlig orsak kan vara sömnapné, som stör din sömncykel och hindrar dig från att få den kvalitetssömn du behöver för att känna dig utvilad.

Sömnlöshet (Insomni)

Sömnlöshet kan vara ett oväntat symptom på OSA.⁷ När du vaknar upprepade gånger på grund av apnéer blir det svårt att få en god sömn. Det kan skapa en frustrerande cirkel – du har svårt att somna för att du oroar dig över att inte sova, eller väcks av apnéer. Sömnbesvär är vanliga vid obstruktiv sömnapné och 35 % av personer med sömnlöshet har OSA.⁷

Sexuell dysfunktion

Män med OSA kan uppleva sexuella problem på grund av de upprepade syresänkningarna under natten, vilket i sin tur kan sänka testosteronnivåerna.⁸

Symptom på svår obstruktiv sömnapné

Svår obstruktiv sömnapné definieras som ett AHI över 30.⁹ Långvarig och obehandlad OSA kan förvärra symptom som depression och utmattning, samt bidra till allvarliga och potentiellt livshotande tillstånd.

Om OSA inte behandlasökar risken för stroke och hjärtkärlsjukdom , och tillståndet kan även orsaka insulinresistens som kan leda till typ 2-diabetes.¹⁰

I vissa fall kan OSA påverka koncentration och uppmärksamhet vilket i sin tur ökar risken för olyckor i trafiken.¹¹ Därför kan svår, obehandlad OSA kraftigt försämra livskvaliteten och på sikt ha en negativ inverkan på hälsan.¹²

Orsaker till obstruktiv sömnapné

OSA kan utvecklas av flera olika orsaker.¹³ Flera livsstilsfaktorer ökar risken, bland annat rökning, övervikt eller fetma, användning av narkotika och frekvent alkoholkonsumtion. Även fysiska faktorer kan bidra, såsom förstorade halsmandlar eller polyper, tillbakadragen haka eller en sned nässkiljevägg – alla kan de orsaka symptom på obstruktiv sömnapné.¹⁴

Riskfaktorer för obstruktiv sömnapné

Ingen är helt skyddad från att utveckla sömnapné, vilket gör det viktigt att vara uppmärksam på symptom som kan tyda på en sömnstörning. Följande faktorer kan öka risken för att utveckla obstruktiv sömnapné:

Övervikt

Övervikt kan orsaka fettansamlingar i de övre luftvägarna, vilket gör att de blir trängre under sömnen. Vårdgivare rekommenderar ofta en hälsosam och hållbar viktnedgång som en del av behandlingen av OSA.¹⁵

Ålder

Med stigande ålder kan hjärnans förmåga att kontrollera svalgets muskler minska, vilket gör att de övre luftvägarna delvis kan kollapsa under natten. Förekomsten av sömnapné är högre hos äldre vuxna.¹⁶

Kön

Även om orsakerna inte är helt klarlagda är män mer benägna att utveckla OSA. Det kan bero på hormonella skillnader , anatomiska faktorer i de övre luftvägarna , åldrande eller variationer i kroppsfett.¹⁷

Rökning

Rökning kan orsaka inflammation i de övre luftvägarna, vilket gör dem trängre och kan leda till att de delvis stängs under sömnen.¹⁸

Alkohol och lugnande medel

Alkohol och lugnande medel kan dämpa andningen och få halsmusklerna att slappna av så mycket att luftvägarna delvis stängs under sömnen.¹⁸

Allergier eller nästäppa

Allergier eller nästäppa kan göra det svårare att andas på natten, vilket i sin tur kan leda till symptom på obstruktiv sömnapné om tillståndet inte behandlas.¹⁸

Din anatomi

Vissa personer är mer benägna att utveckla OSA på grund av sin anatomi. Faktorer som en stor tunga, förstorade halsmandlar eller avvikande benstruktur i käkar ansikte eller skalle kan alla bidra till ökad risk för sömnapné.¹⁸

Långsiktiga effekter av obehandlad obstruktiv sömnapné

Obehandlad OSA medför betydande långsiktiga hälsorisker för människor i alla åldrar och kön. Dessa kan omfatta¹⁹ :

• Förhöjt blodtryck
• Lägre syrenivå i blodet
• Plötsliga toppar i insulinnivåerna
• Förhöjda blodsockernivåer
• Hjärtsvikt
• Stroke

Utan korrekt diagnos och behandling påverkar OSA mer än bara din sömn – det kan också ha en kraftig inverkan på hälsan och utvecklas till ett livshotande tillstånd.

Om du misstänker att du har OSA är det därför viktigt att söka vård och få en diagnos. Din vårdgivare kan hjälpa dig att hitta rätt behandling så att du kan återfå energi och livskvalitet.

Om tillståndet lämnas obehandlat kan det påverka vardagen negativt, bidra till kronisk trötthet, minnesproblem och ökad risk för trafikolyckor. Det som först verkar vara ett mindre problem kan snabbt utvecklas till en allvarlig risk för både hälsa och säkerhet.

Hur diagnostiseras obstruktiv sömnapné?

Det finns huvudsakligen två typer av sömnutredningar som vårdgivaren kan rekommendera:

• Sömnutredning hemma (NAR): Din vårdgivare kan föreslå en utredning hemma om du har symtom på en sömnstörning men inte har fått någon annan kronisk diagnos. Utredningen kan genomföras smidigt hemma i din egen säng, vilket minskar väntetiden för att bli utredd.²⁰
• Sömnutredning på klinik (PSG): Vårdgivare kan rekommendera en PSG om du har en mer komplex sjukdomshistoria eller behöver en mer omfattande övervakning av sömnen. PSG görs vanligtvis över natten på en sömnklinik, där en utbildad tekniker övervakar din sömn.²⁰

På vägen mot en bekräftad diagnos av sömnapné samarbetar du med olika vårdprofessioner som hjälper dig att förstå orsaken till dina sömnproblem. Din vårdgivare går igenom din nuvarande och tidigare sjukdomshistoria innan du remitteras till en sömnklinik, som sedan genomför diagnostiska tester.

Om du diagnostiseras med sömnapné hjälper vårdteamet dig att ta fram en behandlingsplan som stödjer din andning, sömn och livskvalitet. Tidig upptäckt och diagnos gör det lättare att hantera symptomen och ger snabbare tillgång till behandling som förbättrar sömnkvaliteten.

Behandlingsalternativ för obstruktiv sömnapné

Även om sömnapné är ett allvarligt medicinskt tillstånd är den goda nyheten att det går att behandla effektivt. Din vårdgivare diskuterar behandlingsalternativ med dig utifrån typ och svårighetsgrad av tillståndet.¹³

PAP-behandling

Behandling med automatiskt positivt luftvägstryck (APAP) är mycket effektivt och den mest effektiva och beprövade metoden för att behandla sömnapné.²¹ APAP anpassar lufttrycket automatiskt efter behov och levererar endast det tryck som krävs i stunden. Behandlingen innebär att en mask placeras över näsan och/eller munnen och kopplas till en PAP-apparat som skickar ett luftflöde till luftvägarna.

Det förhindrar de andningsuppehåll som annars kan uppstå under natten. Kort sagt hjälper PAP -apparaten dig att andas normalt medan du sover– så att du vaknar utvilad och med ny energi.

En annan form av PAP-behandling är med bilevel, som ger två olika lufttrycknivåer: en för att andas in och en för att andas ut.

Livsstilsförändringar

Din vårdgivare kan rekommendera livsstilsförändringar som hjälper dig att hantera symptomen på obstruktiv sömnapné. Det kan till exempel handla om viktnedgång, minskad alkoholkonsumtion eller rökstopp.

Behandling med munskena

Även om PAP-behandling fortfarande är standardbehandling vid mild till måttlig sömnapné kan din vårdgivare föreslå behandling med antiapnéskena som ett alternativ. En antiapnéskena en mandibulär skena (MRD)– håller underkäken i ett framskjutet läge, vilket bidrar till att hålla luftvägarna öppna och minska snarkning.²²

Ändring av medicinering

Din vårdgivare kan se över dina läkemedel för att avgöra om de bidrar till symptomen på sömnapné. Vissa läkemedel kan förvärra tillståndet genom att få luftvägarna att slappna av och bli trängre. Dessa kan inkludera opiater och bensodiazepiner mot ångest.²³

Avsvällande läkemedel

Allergier och kronisk nästäppa kan få blodkärlen i näsan att svullna och göra luftvägarna trängre. Din vårdgivare kan ordinera avsvällande läkemedel för att lindra besvären.²⁴

Kirurgi

Även om kirurgi generellt sett inte är en första försvarslinje mot sömnapné, finns vissa kirurgiska behandlingar tillgängliga.

För personer med måttlig till svår obstruktiv sömnapné som kanske inte svarar på PAP eller oral apparatbehandling, är ett annat alternativ hypoglossal nervstimulering (HGNS), även känd som övre luftvägsstimulering (UAS). Detta är en implanterbar behandling som är avsedd att hjälpa till att hålla luftvägarna öppna under sömnen.²⁵

Andra mindre vanliga kirurgiska alternativ inkluderar nasal kirurgi för att fixa en sned eller avvikande septum, käkkirurgi för att ändra käkposition, kirurgi för att ta bort tonsiller eller adenoider eller somnoplastik, som använder radiofrekvens för att krympa vävnaden i de övre luftvägarna.²⁶

Tips för att leva med obstruktiv sömnapné

Att följa din vårdgivares behandlingsplan är det mest effektiva sättet att hantera obstruktiv sömnapné (OSA). Livsstilsförändringar, användning av PAP och tidig diagnos kan avsevärt förbättra sömnkvaliteten och den allmänna hälsan.

Vill du förstå din sömnhälsa bättre?

Gör vår sömnutvärdering online och diskutera resultaten med din vårdgivare.

Starta sömnutvärdering

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare eller annan vårdpersonal.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare eller annan vårdpersonal. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. Sleep Apnea – What Is Sleep Apnea? | NHLBI, NIH. 9 Jan. 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea.
2. Benjafield, Adam V., et al. “Estimation of the Global Prevalence and Burden of Obstructive Sleep Apnoea: A Literature-Based Analysis.” The Lancet. Respiratory Medicine, vol. 7, no. 8, Aug. 2019, pp. 687–98. PubMed, https://doi.org/10.1016/S2213-2600(19)30198-5.
3. Johnson, Karin G. “Obstructive Sleep Apnea.” Continuum (Minneapolis, Minn.), vol. 29, no. 4, Aug. 2023, pp. 1071–91. PubMed, https://doi.org/10.1212/CON.0000000000001264.
4. Garbarino, Sergio, et al. “Association of Anxiety and Depression in Obstructive Sleep Apnea Patients: A Systematic Review and Meta-Analysis.” Behavioral Sleep Medicine, vol. 18, no. 1, 2020, pp. 35–57. PubMed, https://doi.org/10.1080/15402002.2018.1545649.
5. Oksenberg, Arie, et al. “Dry Mouth upon Awakening in Obstructive Sleep Apnea.” Journal of Sleep Research, vol. 15, no. 3, Sept. 2006, pp. 317–20. PubMed, https://doi.org/10.1111/j.1365-2869.2006.00527.x.
6. Low, Dominique. “Sleep Apnea Symptoms Are Associated with Memory and Cognitive Symptoms in a Nationally-Representative Sample of U.S. Adults (S36.010).” Neurology, vol. 102, no. 7_supplement_1, Apr. 2024, p. 6479. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1212/WNL.0000000000206493.
7. Zhang, Ye, et al. “Worldwide and Regional Prevalence Rates of Co-Occurrence of Insomnia and Insomnia Symptoms with Obstructive Sleep Apnea: A Systematic Review and Meta-Analysis.” Sleep Medicine Reviews, vol. 45, Jun. 2019, pp. 1–17. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.smrv.2019.01.004.
8. Kim, Sung-Dong, and Kyu-Sup Cho. “Obstructive Sleep Apnea and Testosterone Deficiency.” The World Journal of Men’s Health, vol. 37, no. 1, Jan. 2019, pp. 12–18. PubMed Central, https://doi.org/10.5534/wjmh.180017.
9. Malhotra, Atul, et al. “Metrics of Sleep Apnea Severity: Beyond the Apnea-Hypopnea Index.” Sleep, vol. 44, no. 7, Mar. 2021, p. zsab030. PubMed Central, https://doi.org/10.1093/sleep/zsab030.
10. Tasali, Esra, et al. “Obstructive Sleep Apnea and Cardiometabolic Disease: Obesity, Hypertension, and Diabetes.” Circulation Research, vol. 137, no. 5, Aug. 2025, pp. 764–87. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1161/CIRCRESAHA.125.325676.
11. Garbarino, Sergio, et al. “Risk of Occupational Accidents in Workers with Obstructive Sleep Apnea: Systematic Review and Meta-Analysis.” Sleep, vol. 39, no. 6, June 2016, pp. 1211–18. PubMed Central, https://doi.org/10.5665/sleep.5834.
12. Malhotra, Atul, et al. “Endotypes and Phenotypes in Obstructive Sleep Apnea.” Current Opinion in Pulmonary Medicine, vol. 26, no. 6, Nov. 2020, pp. 609–14. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1097/MCP.0000000000000724.
13. Epstein, Lawrence J., et al. “Clinical Guideline for the Evaluation, Management and Long-Term Care of Obstructive Sleep Apnea in Adults.” Journal of Clinical Sleep Medicine: JCSM: Official Publication of the American Academy of Sleep Medicine, vol. 5, no. 3, Jun. 2009, pp. 263–76.
14. Sleep Apnea – Causes and Risk Factors | NHLBI, NIH. 9 Jan. 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea/causes.
15. Hudgel, David W., et al. “The Role of Weight Management in the Treatment of Adult Obstructive Sleep Apnea. An Official American Thoracic Society Clinical Practice Guideline.” American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, vol. 198, no. 6, Sep. 2018, pp. e70–87. PubMed, https://doi.org/10.1164/rccm.201807-1326ST.
16. Ghavami, Tina, et al. “Global Prevalence of Obstructive Sleep Apnea in the Elderly and Related Factors: A Systematic Review and Meta-Analysis Study.” Journal of Perianesthesia Nursing: Official Journal of the American Society of PeriAnesthesia Nurses, vol. 38, no. 6, Dec. 2023, pp. 865–75. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.jopan.2023.01.018.
17. Lin, Christine M., et al. “Gender Differences in Obstructive Sleep Apnea and Treatment Implications.” Sleep Medicine Reviews, vol. 12, no. 6, Dec. 2008, pp. 481–96. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.smrv.2007.11.003.
18. Kline LR. “Clinical presentation and diagnosis of obstructive sleep apnea in adults.” In: Collop N, Finlay G, editors. UpToDate. Waltham, MA: Wolters Kluwer N.V.; 2023.
19. Knauert, Melissa, et al. “Clinical Consequences and Economic Costs of Untreated Obstructive Sleep Apnea Syndrome.” World Journal of Otorhinolaryngology – Head and Neck Surgery, vol. 1, no. 1, Sept. 2015, pp. 17–27. PubMed Central, https://doi.org/10.1016/j.wjorl.2015.08.001.
20. Kapur, Vishesh K., et al. “Clinical Practice Guideline for Diagnostic Testing for Adult Obstructive Sleep Apnea: An American Academy of Sleep Medicine Clinical Practice Guideline.” Journal of Clinical Sleep Medicine: JCSM: Official Publication of the American Academy of Sleep Medicine, vol. 13, no. 3, Mar. 2017, pp. 479–504. PubMed, https://doi.org/10.5664/jcsm.6506.
21. CPAP – CPAP | NHLBI, NIH. 24 Mar. 2022, https://www.nhlbi.nih.gov/health/cpap.
22. UpToDate. https://www.uptodate.com/contents/oral-appliances-in-the-treatment-of-obstructive-sleep-apnea-in-adults.
23. Waters, Tina. “Alternative Interventions for Obstructive Sleep Apnea.” Cleveland Clinic Journal of Medicine, vol. 86, no. 9 suppl 1, Sept. 2019, pp. 34–41. www.ccjm.org, https://doi.org/10.3949/ccjm.86.s1.06.
24. An, Yunsong, et al. “The Effects of Nasal Decongestion on Obstructive Sleep Apnoea.” American Journal of Otolaryngology, vol. 40, no. 1, Jan. 2019, pp. 52–56. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1016/j.amjoto.2018.08.003.
25. Olson, Michael D., and Mithri R. Junna. “Hypoglossal Nerve Stimulation Therapy for the Treatment of Obstructive Sleep Apnea.” Neurotherapeutics, vol. 18, no. 1, Jan. 2021, pp. 91–99. PubMed Central, https://doi.org/10.1007/s13311-021-01012-x.
26. Stuck, Boris A., et al. “Uvulopalatopharyngoplasty with or without Tonsillectomy in the Treatment of Adult Obstructive Sleep Apnea – A Systematic Review.” Sleep Medicine, vol. 50, Oct. 2018, pp. 152–65. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.sleep.2018.05.004.