Patient Service
Patient Service
Innovativa lösningar för bättre sömn och ett bättre liv
Användarguider och tekniska dokument
Ge energi och inspirera din värld
ESG rapport 2025
Innovativa lösningar för bättre sömn och ett bättre liv
Användarguider och tekniska dokument
Ge energi och inspirera din värld
ESG rapport 2025
Sömnapné är ett tillstånd där andningen upphör och återupptas många gånger under natten. Dessa avbrott kan göra det svårare för kroppen att få tillräckligt med syre.1 Sömnapné är ett allvarligt medicinskt tillstånd som påverkar både hälsan och välbefinnandet. Det är därför viktigt att känna till tecknen, riskfaktorerna och hur du kan få rätt diagnos och behandling.
Sömnapné kan leda till andningsuppehåll som kan vara från 10 sekunder till över en minut. Dessa pauser kan göra att dina organ inte får syre.
Men hur ser det egentligen ut under en natt? För någon med måttlig sömnapné kan andningen upphöra upp till 29 gånger i timmen. Under åtta timmar kan det innebära att din andning gör uppehåll så många som 232 gånger.2 Denna brist på sammanhängande sömn gör att du ofta känner dig utmattad, har låg energi och längtar efter koffein under dagen.
Även om sömnapné används som ett samlingsnamn finns det faktiskt flera olika typer:
Du och din vårdgivare samarbetar för att hitta de behandlingsalternativ som passar bäst utifrån dina symtom och vilken typ av sömnapné du har.
Obstruktiv sömnapné (OSA) är ett tillstånd där dina övre luftvägar blockeras upprepade gånger under sömnen, vilket gör det svårare för luftflödet. Dessa blockeringar kan minska eller helt stoppa luftflödet, vilket gör att din andning pausar under natten.1
Central sömnapné (CSA) är en mindre vanlig typ av sömnapné. Den uppstår när hjärnan tillfälligt inte skickar signaler till de muskler som styr andningen, vilket leder till andningsuppehåll under sömnen.3
Komplex sömnapné – ibland kallad central sömnapné som uppstår under behandling (TECSA) – är en form av central sömnapné som kan visa sig i de tidiga faserna av behandlingen mot obstruktiv sömnapné. I de flesta fall försvinner TECSA av sig själv utan att ytterligare åtgärder behövs.3
Alla har vi ibland en natt med dålig sömn. Men eftersom sömnapné är ett kroniskt tillstånd blir effekterna av den återkommande störda sömnen ännu mer påtagliga. Obehandlad sömnapné kan påverka många delar av livet – från arbete till relationer och allmän motivation och livskvalitet.4
Snarkning är ett av de vanligaste symtomen på sömnapné. Den uppstår när musklerna i halsen slappnar av och svalget delvis stängs, vilket gör luftflödet trängre och orsakar de vibrationer som leder till snarkljud.
När andningen begränsas skickar hjärnan en signal om att du ska vakna och börja andas igen. Det kan leda till ett plötsligt och ibland skrämmande andetag och en känsla av att du kippar efter luft.
Bristen på återhämtande sömn stör kroppens naturliga dygnsrytm och kan försämra kognitiva funktioner. Aktiviteter som kräver koncentration, minne eller snabbt beslutsfattande kan påverkas negativt.
Sömnapné kan få det att kännas som att du går i sömnen genom livet. Eftersom sömnen är tiden för kroppens återhämtning och reparation, kan uteblivna sömnfaser göra att du känner dig helt utmattad.
Perioder av störd andning kan göra att syre nivåerna i blodet sjunker under natten, vilket kan resultera i huvudvärk på morgonen. Även om huvudvärken ofta går över snabbt kan den vara ett tecken på sömnapné.
Sömnapné och insomni kan skapa en ond cirkel. Du kan vakna av apnéerna och börja oroa dig för att inte kunna somna om – och just den oron kan i sin tur göra det svårt att somna.
När luftvägarna blockeras kan det leda till snarkning eller att du andas med öppen mun, vilket i sin tur gör att du vaknar med torr mun.
Brist på kvalitetssömn kan göra att du känner dig trött och lättirriterad. Även enkla uppgifter kan då kännas ansträngande, och humöret påverkas lätt. Det finns också en tydlig koppling mellan sömnapné och psykiska besvär – faktum är att 35 % av personer med sömnapné uppvisar symtom på depression.5
Varje typ av sömnapné har sina egna orsaker. Att förstå vad som ligger bakom din sömnapné kan hjälpa dig att hantera symtomen och få en mer effektiv behandling. Vissa orsaker är oundvikliga eller genetiska, men genom livsstilsförändringar går det ofta att minska risken.
Vanliga orsaker inkluderar alkoholkonsumtion, rökning, användning av narkotiska preparat och övervikt. Andra bidragande faktorer kan vara hög ålder, kön, allergier, trånga luftvägar, förstorade halsmandlar eller adenoider, tillbakadragen haka eller sned nässkiljevägg.
Central sömnapné kan orsakas av hög höjd, användning av narkotiska preparat eller underliggande medicinska tillstånd, såsom hjärtsvikt eller stroke.
Även om komplex sömnapné inte är helt förstådd kan en liten andel personer utveckla den under behandlingen mot obstruktiv sömnapné.
Det stämmer att personer som snarkar, är äldre, har andra medicinska tillstånd och är män löper ökad risk för sömnapné – men de är långt ifrån de enda. Sömnapné kan påverka människor i alla åldrar, kön, kroppstyper och bakgrunder. Det finns dock några generella riskfaktorer att ha i åtanke. Att känna till dessa kan hjälpa dig att diskutera sömnapné med din vårdgivare.
Övervikt och fetma är vanliga riskfaktorer för sömnapné. Ökad fettvävnad i de övre luftvägarna kan göra dem trängre, och leda till blockerat luftflöde under sömnen.
Män är generellt mer mottagliga för sömnapné än kvinnor. Förekomsten av måttlig till svår sömnrelaterad andningsstörning är 23,4 % hos kvinnor och 49,7 % hos män,⁵ även om kvinnor löper ökad risk under graviditet och efter klimakteriet.
Åldrandet kan försämra hjärnans naturliga förmåga att kontrollera halsmusklerna. Personer över 40 år löper större risk att utveckla obstruktiv sömnapné (OSA).
Övervikt runt halsen kan göra luftvägarna trängre när du ligger ner. En halsomkrets på 43 cm eller mer hos män och 40 cm eller mer hos kvinnor är förknippad med en ökad risk för att utveckla sömnapné.2
Rökning påverkar andningssystemet och kan orsaka inflammation och förträngning i de övre luftvägarna. Alkohol kan bromsa andningen och få halsmusklerna att slappna av för mycket. Båda dessa faktorer kan orsaka eller förvärra symtomen på sömnapné.
Även om de kortsiktiga symtomen på sömnapné kan vara frustrerande kan de långsiktiga effekterna bli allvarliga och i vissa fall livshotande. Obehandlad sömnapné ökar risken för hjärtsjukdom, stroke, högt blodtryck och kognitiv försämring.
Eftersom sömnapné stör den viktiga nattvilan kan det påverka organfunktion, humör och energinivåer under dagen. Tidig upptäckt, diagnos och behandling är det bästa sättet att undvika dessa risker.7
Din vårdgivare kan ge en rekommendation eller remiss till en sömnklinik baserat på dina aktuella symtom. Det är viktigt att ta upp dina besvär i ett tidigt skede, så att vårdgivaren kan avgöra om en sömnutredning är nästa steg.
Det finns huvudsakligen två typer av sömnutredningar som vårdgivaren kan rekommendera:
Vägen till en diagnos av sömnapné omfattar vanligtvis några återkommande steg:
Boka en tid hos din vårdgivare för att diskutera dina aktuella symtom och hur de kan hänga ihop med vanliga riskfaktorer och orsaker till sömnapné. Din vårdgivare gör en helhetsbedömning av din hälsobakgrund och dina symtom för att avgöra om du bör träffa en sömnspecialist.
Ett besök hos en sömnspecialist innebär en mer ingående utvärdering av dina sömnmönster, aktuella symtom och din tidigare sjukdomshistoria. Sömnspecialisten kan avgöra om du behöver ytterligare undersökningar eller utredningar.
En sömnapnéutredning kan genomföras antingen hemma eller på en sömnklinik. Undersökningen sker över natten och innebär att din andning och andra kroppsfunktioner – som syrenivåer i blodet,hjärtfrekvens och ibland rörelsemönster – övervakas medan du sover.
När utredningen är utfört omfattar resultaten mätningar av andningsmönster, rörelser i armar och ben, syrenivåer i blodet, hjärtfrekvens och luftflöde. En särskild mätning som är direkt kopplad till sömnapné är apné-hypopnéindex (AHI), som beräknas under testet.
AHI visar graden av sömnapné baserat på hur många gånger per timme andningen blir ytlig (hypopné) eller upphör helt (apné).
Om du får en sömnapnédiagnos kommer du och din vårdgivare att diskutera behandlingsalternativ som finns för den typ av sömnapné du har. Behandlingen kan bestå av en kombination av livsstilsförändringar, hjälpmedel för sömn och läkemedel eller – i vissa fall – kirurgi.
Det kan ta lite tid att vänja sig vid dessa förändringar, men på sikt bör din behandlingsplan ge en tydlig förbättring av sömnkvalitet och livskvalitet.
Behandling med automatiskt positivt luftvägstryck (APAP) är mycket effektivt och den mest effektiva och beprövade metoden för att behandla sömnapné.9 APAP anpassar lufttrycket automatiskt efter behov och levererar endast det tryck som krävs i stunden. Behandlingen innebär att en mask placeras över näsan och/eller munnen och kopplas till en PAP-apparat som skickar ett luftflöde till luftvägarna.
Det förhindrar de andningsuppehåll som annars kan uppstå under natten. Kort sagt hjälper PAP -apparaten dig att andas normalt medan du sover– så att du vaknar utvilad och med ny energi.
En annan variant är bilevel PAP som ger olika trycknivåer vid inandning och utandning för att underlätta andningen.
Oavsett om du har sömnapné eller inte kan livsstilsförändringar vara till nytta. Din vårdgivare kan rekommendera att du går ner i vikt, minskar alkoholintaget l eller slutar röka för att lindra symtomen på sömnapné.
PAP-behandling är standard vidmild till måttlig sömnapné, men vårdgivare kan också ordinera behandling med bettskena som alternativ. En bettskena, även kallad antiapnéskena, underkäks förskjutande skena (MRD), håller underkäken i en lätt framflyttad position under sömnen. Den ökar utrymmet bakom tungan och spänner ut svalg väggarna, vilket håller luftvägarna öppna och minskar vibrationer i gommen.
Din vårdgivare kan se över dina läkemedel för att bedöma om de bidrar till symtomen på sömnapné. Vissa läkemedel, som antihistaminer, opiater och bensodiazepiner kan förvärra symtomen genom att få luftvägarna att slappna av och bli trängre.
Om du lider av allergier eller kronisk nästäppa kan din vårdgivare ordinera nässprayer eller avsvällande medel för att minska svullnaden och öppna luftvägarna.
För personer med måttlig till svår obstruktiv sömnapné (OSA) som inte får tillräcklig effekt av PAP-behandling eller bettskena finns ett annat alternativ: stimulering av hypoglossusnerven (HGNS), även kallad övre luftvägsstimulering (UAS). Det är en behandling där ett implantat används för att hålla luftvägarna öppna under sömnen.10
Kirurgi är sällan den första behandlingsmetoden mot sömnapné, men det finns vissa kirurgiska alternativ. Den vanligaste operationen för obstruktiv sömnapné är Uvulopalatofaryngoplastik (UPPP)11, där kirurgen tar bort överflödig vävnad i halsen för att öppna de övre luftvägarna.
Andra, mer sällsynta ingrepp inkluderar näskirurgi för att korrigera en sned nässkiljevägg, käkkirurgi för att justera käkens position, borttagning av halsmandlar eller adenoider samt somnoplastik, där radiofrekvens används för att krympa vävnad i de övre luftvägarna.
Om du eller någon närstående har fått diagnosen sömnapné finns det saker du kan göra för att minska symtomen och förbättra livskvaliteten.
Som alltid bör du rådgöra med din vårdgivare innan du påbörjar nya behandlingar, kostförändringar eller träningsprogram.
Ha en regelbunden dialog med din vårdgivare om eventuella bekymmer eller svårigheter som du upplever med din behandling.
Det kan ta tid att vänja sig vid PAP -behandling, men regelbunden användning är avgörande för att behandlingen ska vara effektiv. Ju mer konsekvent och följsam du är i din behandling, desto större är chansen att uppleva positiva effekter på sömn och hälsa.
Att hålla en hälsosam vikt kan minska trycket på luftvägarna, vilket gör det lättare att andas under sömnen och lindrar symtomen på sömnapné.
Alkohol kan förvärra symtomen på sömnapné genom att slappna av musklerna i halsen och påverka andningen. Det är bäst att dricka med måtta – eller undvik alkohol helt, särskilt innan sänggående.
Rökning kan orsaka inflammation och förträngning i de övre luftvägarna. Att sluta röka är ett viktigt steg mot bättre sömn,förbättrad andning och ökad hälsa.
Allergier kan orsaka nästäppa,torr mun och blockering iluftvägarna. Rådgör med din vårdgivare om den mest lämpliga behandlingen för dina allergier.
Har du eller någon närstående sömnproblem eller misstänkta symtom på sömnapné? Gör vår Sömnutvärdering online och diskutera resultaten med din vårdgivare.
Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare.
Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.
