Orala hjälpmedel för sömnapné – fördelar och hur de fungerar

Viktigt att veta

• Orala hjälpmedel, såsom en antiapnéskena (MAD), hjälper till att hålla luftvägarna öppna genom att försiktigt skjuta fram underkäken och hindra tungan från att falla bakåt och blockera svalget.
• En MAD ordineras av din vårdgivare och hanteras och justeras av tandläkare, för de mest effektiva och bekväma resultaten.¹
• En antiapnéskena (MAD) är ett effektivt alternativ för att behandla OSA, även om PAP-behandling fortfarande är den mest effektiva behandlingen för de allra flesta.² I vissa fall kan de ingå i en bredare behandlingsplan.

Obstruktiv sömnapné (OSA) är ett tillstånd där andningen upprepade gånger upphör och börjar om igen på grund av att luftvägarna blockeras under sömnen. Om OSA lämnas obehandlad kan den påverka många delar av ditt liv. Den är kopplad till allvarliga hälsoproblem som högt blodtryck, hjärtsjukdom och diabetes.³

Utöver den fysiska hälsan kan obstruktiv sömnapné också leda till sömnighet under dagen, nedstämdhet och minnesproblem som kan påverka både arbete och sociala aktiviteter.⁴ Faktum är att omkring 32 % uppger att deras sängpartners snarkning eller andra symtom som är förknippade med obstruktiv sömnapné gör det svårare för dem att sova.⁵

Vad är ett oralt hjälpmedel?

Det är ett oralt hjälpmedel är utformat för att hålla luftvägarna öppna medan du sover.

Många känner till bettskenor som hjälper till att skydda tänderna mot tandgnissling under sömnen. Orala hjälpmedel för obstruktiv sömnapné används också när du sover och är särskilt utformade för att hjälpa till att hålla luftvägarna öppna och minska andningsuppehåll som är förknippade med OSA, såsom att flämta efter luft eller sätta i halsen under sömnen.

Det finns två huvudsakliga typer av orala hjälpmedel för sömnapné:

• mandibelframflyttande hjälpmedel, antiapnéskena (MAD)
• tungretinerande hjälpmedel (TRD)

Båda hjälpmedlen är tillverkade av medicinskt klassade material, såsom silikon, akryl eller termoplast, för att ge god säkerhet, hållbarhet och komfort.

Eftersom det inte finns tillräckligt med studier för att visa på effekten av TRD vid behandling av vuxna patienter med OSA kommer resten av den här artikeln att fokusera på mandibelframflyttande hjälpmedel, antiapnéskena (MAD), som är de vanligaste orala hjälpmedlet för behandling av OSA i dag.

Hur hjälper en antiapnéskena (MAD) till att behandla obstruktiv sömnapné (OSA)?

Antiapnéskena (MAD) är det vanligaste orala hjälpmedlet vid behandling av sömnapné. En antiapnéskena försiktigt flyttar underkäken framåt, vilket hjälper till att placera tungan, den mjuka gommen och gomspenen i en mer gynnsam position, samtidigt som luftvägarna hålls öppna och andningen underlättas. Enligt vetenskapliga riktlinjer⁶ måste en antiapnéskena vara specialtillverkad och justerbar, till skillnad från icke-anpassade orala hjälpmedel, vilket innebär att de möjliggör precisa justeringar av käkens position. Möjligheten att göra små justeringar bidrar till en passform som är både bekväm och effektiv.

En antiapnéskena (MAD) fungerar genom att försiktigt föra underkäken framåt. Tungan och de mjuka vävnaderna i munnen flyttas också framåt, vilket skapar mer utrymme i halsen för att luften ska kunna passera. I en nyligen genomförd studie uppgav 63 % av deltagarna som använde en antiapnéskena att de slutade snarka⁷ tack vare en öppnare luftväg.

För att en en antiapnéskena, ska vara effektiv behöver både den övre och den nedre delen sitta bekvämt och stabilt. Det är din vårdgivare som förskriver orala hjälpmedel. Därefter är det tandläkare som provar ut den för att säkerställa att det den är bekväm och passar dig.

Vad du bör tänka på innan du använder en antiapnéskena

När du överväger en antiapnéskena för obstruktiv sömnapné är det viktigt att ta reda på behandlingens effektivitet, eventuella kostnader och andra relevanta faktorer.

Effektivitet och behandlingsresultat

Många som överväger en antiapnéskena för behandling av sömnapné vill veta om de kan ersätta behandlingen med automatiskt positivt luftvägstryck (APAP). Valet av behandling kan variera beroende på många faktorer och bör göras tillsammans med en vårdgivare.

PAP-behandling är allmänt erkänd som förstahandsbehandling, särskilt för patienter med komplex samsjuklighet.⁸ En antiapnéskena, å andra sidan, förknippas ofta med bättre följsamhet och utgör ett effektivt och väl tolererat alternativ för många patienter, särskilt för dem som inte vill eller inte kan fortsätta med PAP-behandling.⁹

Även om behandling med en antiapnéskena inte är lika effektiv som PAP-behandling när det gäller att kunna följa upp obstruktiva händelser, kompenseras detta delvis av bättre följsamhet till behandlingen. Förbättringen av symtom och livskvalitet efter upp till 12 månader är likartad för patienter som behandlas med antiapnéskena respektive PAP-behandling.¹⁰

Diagnos och att komma igång med behandlingen

OSA diagnostiseras med en sömnutredning, som kan genomföras hemma eller under en natt på en sömnklinik. Efter att du har genomgått en sömnutredning, går din vårdgivare igenom resultaten tillsammans med dig och om du får diagnosen OSA, avgöra vilket behandlingsalternativ som passar dig bäst.

Om du och din vårdgivare kommer fram till att ett oralt hjälpmedel är lämpligt kommer en tandläkare att ta avtryck av dina tänder. Det kan göras med traditionell avformning eller digital skanning. Målet är att avgöra hur långt fram underkäken behöver flyttas för att ge god komfort och effektiv behandling av OSA.

Därefter tillverkas ett individuellt anpassad antiapnéskena för dig. Vid utprovningarna justeras den för att finjustera käkens position. När du väl börjar sova med din antiapnéskena behöver du regelbundna uppföljningar hos tandläkaren. Under dessa uppföljningar kan tandläkaren säkerställa att den sitter bra och att behandlingen fungerar effektivt.

Biverkningar och bekvämlighet

Den vanligaste biverkningen vid användning av en antiapnéskena för sömnapné är ett milt obehag. Det kan omfatta ömhet i käken, känslighet i munnen, muntorrhet eller ökad salivutsöndring. Ofta förekommer dessa mindre besvär bara under de första veckorna när personen vänjer sig vid den.¹¹

Långsiktiga problem är sällsynta men kan omfatta tandförflyttning, kvarstående obehag i käken och förändringar i bettet.¹⁰ Regelbundna uppföljningar hos tandläkaren kan hjälpa till att upptäcka dessa problem i ett tidigt skede.

Personer som använder antiapnéskena brukar uppleva bättre behandlingsresultat och större komfort när den passar ordentligt och känns bekväm. Regelbundna uppföljningar hos tandläkaren kan hjälpa till att finjustera antiapnéskenans passform och hantera eventuellt obehag eller förändringar i bettet.

Antiapnéskena (MAD) som en del av en övergripande behandling av obstruktiv sömnapné

Antiapnéskena och PAP-behandling används vanligtvis inte samtidigt. Orala hjälpmedel som antiapnéskena kan däremot användas tillsammans med andra behandlingar, såsom positionsterapi och viktkontroll.

Eftersom obstruktiv sömnapné (OSA) kan förändras över tid behövs regelbundna uppföljningar för att säkerställa att behandlingen fortfarande effektivt minskar antalet andningsuppehåll under sömnen. Uppföljningarna kan hjälpa till att bedöma om din antiapnéskena kontrollerar symtomen effektivt och ge underlag för nödvändiga justeringar.

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. Johal, Ama, et al. “Ready-Made Versus Custom-Made Mandibular Repositioning Devices in Sleep Apnea: A Randomized Clinical Trial.” Journal of Clinical Sleep Medicine: JCSM: Official Publication of the American Academy of Sleep Medicine, vol. 13, no. 2, Feb. 2017, pp. 175–82. PubMed, https://doi.org/10.5664/jcsm.6440.
2. Cao, Michelle T., et al. “Continuous Positive Airway Pressure Therapy in Obstructive Sleep Apnea: Benefits and Alternatives.” Expert Review of Respiratory Medicine, vol. 11, no. 4, Apr. 2017, pp. 259–72. PubMed, https://doi.org/10.1080/17476348.2017.1305893.
3. Knauert, Melissa, et al. “Clinical Consequences and Economic Costs of Untreated Obstructive Sleep Apnea Syndrome.” World Journal of Otorhinolaryngology – Head and Neck Surgery, vol. 1, no. 1, Sept. 2015, pp. 17–27. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.wjorl.2015.08.001.
4. Kerner, Nancy A., and Steven P. Roose. “Obstructive Sleep Apnea Is Linked to Depression and Cognitive Impairment: Evidence and Potential Mechanisms.” The American Journal of Geriatric Psychiatry : Official Journal of the American Association for Geriatric Psychiatry, vol. 24, no. 6, June 2016, pp. 496–508. PubMed Central, https://doi.org/10.1016/j.jagp.2016.01.134.
5. Resmed’s 2025 Global Sleep Survey. https://sleepsurvey.resmed.com/
6. Ramar, Kannan, et al. ”Clinical Practice Guideline for the Treatment of Obstructive Sleep Apnea and Snoring with Oral Appliance Therapy: An Update for 2015.” Journal of Clinical Sleep Medicine, vol. 11, no. 7, July 2015, pp. 773–827. https://doi.org/10.5664/jcsm.4858.
7. Vecchierini, Marie-Françoise, et al. “Mandibular Advancement Device Use in Obstructive Sleep Apnea: ORCADES Study 5-Year Follow-up Data.” Journal of Clinical Sleep Medicine: JCSM: Official Publication of the American Academy of Sleep Medicine, vol. 17, no. 8, Aug. 2021, pp. 1695–705. PubMed, https://doi.org/10.5664/jcsm.9308.
8. Understanding Pap, 2021. Division of Sleep Medicine at Harvard Medical School. https://sleep.hms.harvard.edu/education-training/public-education/sleep-and-health-education-program/sleep-health-education-37.
9. Basyuni, Shadi, et al. “An Update on Mandibular Advancement Devices for the Treatment of Obstructive Sleep Apnoea Hypopnoea Syndrome.” Journal of Thoracic Disease, vol. 10, no. Suppl 1, Jan. 2018. jtd.amegroups.org, https://doi.org/10.21037/jtd.2017.12.18.
10. Attali, Valérie, et al. ”Efficacy and Tolerability of a Custom-Made Narval Mandibular Repositioning Device for the Treatment of Obstructive Sleep Apnea: ORCADES Study 2-Year Follow-Up Data.” Sleep Medicine, vol. 63, Nov. 2019, pp. 64–74. ScienceDirect, https://doi.org/10.1016/j.sleep.2019.04.021.
11. Dieltjens, Marijke, and Olivier M. Vanderveken. “Oral Appliances in Obstructive Sleep Apnea.” Healthcare, vol. 7, no. 4, Nov. 2019, p. 141. PubMed Central, https://doi.org/10.3390/healthcare7040141.