Sömnapné och högt blodtryck: förstå sambandet

Snabba fakta:

• Sömnapné och högt blodtryck (hypertoni) är nära kopplade till varandra. Sömnapné kan höja blodtrycket, högt blodtryck kan förvärra symtomen på sömnapné.¹
• Frekventa syrefall under sömnen får kroppen att frigöra stresshormoner, vilket gör att blodtrycket förblir förhöjt även under dagtid.¹
• Behandling av sömnapné – särskilt med PAP-behandling – kan bidra till att sänka blodtrycket och förbättra den allmänna hjärthälsan.¹³
• Att hantera båda tillstånden med regelbundna uppföljningar, hälsosamma vanor och konsekvent behandling kan minska de långsiktiga riskerna för hjärtat och den allmänna hälsan.³

Orsakar sömnapné högt blodtryck, eller orsakar högt blodtryck sömnapné? Många som lever med dessa två tillstånd kan undra om det finns ett samband.

Forskning visar att sömnapné direkt kan leda till högt blodtryck (hypertoni) ²², medan redan befintligt högt blodtryck kan förvärra symtomen på sömnapné.¹ Det är dock oklart om högt blodtryck bidrar till att obstruktiv sömnapné (OSA) utvecklas.² Det dubbelriktade sambandet mellan OSA (obstruktiv sömnapné) och hypertoni (högt blodtryck) innebär dock att behandling av det ena tillståndet ofta hjälper till att förbättra det andra.²

Att förstå sambandet mellan OSA (obstruktiv sömnapné) och hypertoni (högt blodtryck) kan hjälpa dig att känna igen varningssignaler och söka lämplig medicinsk behandling. Med rätt vård kan du också bidra till att minska risken för hjärt-och kärlkomplikationer.³

Sambandet mellan sömnapné och högt blodtryck

Sambandet mellan sömnapné och högt blodtryck involverar komplexa kroppssystem som reglerar andningen, hjärtfrekvensen och blodkärlens funktion. När dessa system upprepade gånger störs under sömnen, märks effekterna långt efter att du har vaknat, och de kan påverka dig under hela dagen.

Vad är sömnapné och hur påverkar det blodtrycket?

Sömnapné är ett tillstånd som gör att din andning stannar upp och börjar igen upprepade gånger under sömnen. Obstruktiv sömnapné (OSA) är den vanligaste typen av sömnapné och uppstår när musklerna i halsen slappnar av och blockerar luftvägarna.⁴ Beroende på hur svår din sömnapné är kan dessa andningsuppehåll inträffa mellan 5 och 30 gånger per timme eller oftare.⁵

När din andning upphör under en sömnapnéhändelse sjunker syrenivåerna i blodet snabbt. Denna syrebrist, som kallas hypoxi, aktiverar kroppens alarmsystem, ofta kallat “kamp-eller-flykt-reaktionen”. Hjärtat slår snabbare, blodkärlen drar ihop sig och blodtrycket stiger för att hjälpa andningen att komma igång igen. Även om denna reaktion hjälper kroppen att överleva, skapar upprepade episoder under natten en fortsatt belastning på hjärt- och kärlsystemet.¹

Forskning visar att cirka 5–10 % av personer med högt blodtryck har obstruktiv sömnapné. I Sverige uppskattas obstruktiv sömnapné (OSA) förekomma hos hundratusentals vuxna, vilket motsvarar en betydande andel av befolkningen. Förekomsten förväntas dessutom öka i takt med en åldrande befolkning och ökande förekomst av övervikt.

Fysiologiska mekanismer som kopplar obstruktiv sömnapné till högt blodtryck

Flera av kroppens system bidrar till sambandet mellan obstruktiv sömnapné (OSA) och högt blodtryck⁴. Det sympatiska (icke viljestyrda) nervsystemet aktiveras vid fysisk och psykiskt stress. Under episoder av sömnapné frigör det sympatiska nervsystemet stresshormoner, såsom adrenalin, vilket får blodtrycket att stiga och hjärtfrekvensen att öka.

Under sömnen bör blodtrycket vanligtvis sjunka med 10 % –20 %.²⁹ Det ger hjärt-kärlsystemet tid att återhämta sig. Personer med OSA upplever dock inte alltid denna sänkning på grund av apnéutlöst sympatisk aktivering², vilket innebär att andningsuppehåll leder till kortvarig aktivering av nervsystemet. Därför går personer med obstruktiv sömnapné miste om denna återhämtande fas.

Upprepade syrefall under apnéepisoder skapar också oxidativ stress i hela kroppen. Denna stress leder till bildning av skadliga molekyler som skadar väggarna i blodkärlen, vilket gör dem stela och mindre mottagliga för kroppens normala signaler som reglerar blodtrycket. Det kan i sin tur leda till kronisk inflammation och ytterligare försämra hjärt-kärlhälsan.

Renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) är ett hormonsystem som hjälper till att kontrollera blodtryck och vätskebalans genom att reglera hur mycket salt och vatten njurarna håller kvar⁸. Hos personer med obstruktiv sömnapné kan RAAS bli överaktivt, vilket leder till ökad vätskeansamling (vätskeretention) samt ökad blodvolym och högre blodtryck. Det kan orsaka ödem, vilket innebär svullnad på grund av överskottsvätska, ofta i armar och ben. Du kan också känna dig mer trött, törstig och ha återkommande huvudvärk.⁹

Blodtrycksmönster hos personer med sömnapné (OSA)

Personer med obstruktiv sömnapné (OSA) utvecklar ofta onormala blodtrycksmönster.¹⁰ Det mest oroande mönstret är en utebliven nattlig blodtryckssänkning. Det innebär att blodtrycket på natten förblir förhöjt i stället för att sjunka naturligt under sömnen.

Vid OSA upphör andningen tillfälligt flera gånger per natt. Dessa apnéepisoder kan få både det systoliska- (övertrycket) och det diastoliska (undertrycket) blodtrycket att stiga kraftigt, vilket kan leda till förhöjda blodtrycksnivåer nattetid. Dessutom har många personer som lever med OSA kvar ett förhöjt blodtryck även under dagen, trots att andningen då är normal.

Internationella riktlinjer, exempelvis från The Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure (amerikansk expertkommitté för förebyggande, upptäckt, utvärdering och behandling av högt blodtryck) listar OSA som en av de sekundära orsakerna till högt blodtryck¹⁰ (hypertoni). OSA är ofta kopplat till behandlingsresistent hypertoni, vilket är ett tillstånd där blodtrycket förblir högt trots behandling med tre eller fler läkemedel.²⁶ Upp till 80 % av personer med behandlingsresistent hypertoni har också OSA.²⁷

Ju oftare dina andningsuppehåll sker, desto större blir påverkan på hjärt- och kärlsystemet.¹⁰ Svårighetsgraden av obstruktiv sömnapné hänger direkt samman med blodtrycksnivåerna. Personer med mild OSA kan uppleva en måttlig ökning av blodtrycket, medan personer med svår OSA ofta har tydligt förhöjt blodtryck (hypertoni).

Riskfaktorer och samsjuklighet

När du har mer än ett tillstånd samtidigt — som OSA och högt blodtryck — kallas det samsjuklighet. Dessa hälsoproblem kan vara svårare att behandla och kontrollera när de uppträder tillsammans.^{24, 25}

Flera faktorer kan öka sannolikheten för att utveckla OSA och högt blodtryck samtidigt¹⁰. Fetma är den viktigaste gemensamma riskfaktorn.¹⁰ Övervikt, särskilt runt halsen, gör luftvägarna trängre, vilket kan försvåra andningen under sömnen. Extra kroppsvikt gör också att hjärtat måste arbeta hårdare, vilket kan leda till förhöjt blodtryck.

Ålder kan också påverka båda tillstånden.^{24, 25} Sömnapné blir vanligare när musklerna i halsen naturligt försvagas med stigande ålder. Blodtrycket stiger vanligtvis med tiden på grund av att artärerna blir stelare, vilket minskar blodkärlens flexibilitet. Män löper större risk att utveckla OSA i yngre ålder jämfört med kvinnor, medan kvinnors risk ökar betydligt i klimakteriet.²⁶

Dessutom kan genetiska faktorer bidra till både OSA och högt blodtryck. Ärftlighet för OSA eller hypertoni kan öka sannolikheten att du utvecklar något av dessa tillstånd. Om du har släktingar med högt blodtryck eller OSA är det en bra idé att ta upp det med din vårdgivare.

Slutligen skapar vätskeretention — det vill säga när vätska ansamlas i kroppen och orsakar svullnad — ett komplext samband mellan de två tillstånden. Det kan förvärra OSA genom att öka svullnaden i de övre luftvägarna. Den kan också höja blodtrycket genom att öka blodvolymen. Därför förekommer diabetes och metabolt syndrom — samlingsnamn för flera fysiologiska riskfaktorer — ofta tillsammans med OSA och högt blodtryck, vilket skapar samverkande hälsoutmaningar.

Splittrad sömn förvärrar dessa problem genom att störa hormonproduktionen och de återhämtningsprocesser som vanligtvis sker under djupsömn. Dålig sömnkvalitet kan påverka nivåerna av kortisol, frisättningen av tillväxthormon och andra faktorer som hjälper till att reglera blodtrycket, vilket gör att det kan förbli förhöjt under dagen.

Diagnos, behandling och uppföljning

Screening och diagnos

Om du har högt blodtryck som är svår att kontrollera bör din vårdgivare uppmärksamma det möjliga sambandet mellan högt blodtryck och OSA samt undersöka detta. Det kan innebära en sömnutredning som kan göras hemma eller på en klinik.

Vårdgivaren kan rekommendera en sömnutredning på klinik om du har en komplex sjukdomshistorik och behöver en mer omfattande övervakning av sömnen. Den här typen av sömnutredning görs vanligtvis över natten på en sömnklinik.¹²

Beroende på din sjukdomshistorik kan en sömnutredning hemma vara ett alternativ. Vid sömnutredning hemma används liten bärbar utrustning över natten när du sover, i din egen säng, för att mäta andningsansträngning och syrenivåer. Vårdgivaren tar sen del av den data som samlats in för att kunna ställa diagnosen sömnapné.

För personer med obstruktiv sömnapné (OSA) är det viktigt att regelbundet kontrollera blodtrycket. Personer med obstruktiv sömnapné (OSA) kan ha nytta av blodtrycksmätning under ett 24-timmarsintervall. Det kan hjälpa till att upptäcka förhöjningar i blodtrycket nattetid som annars kan missas vid rutinmässiga mottagningsbesök.

Behandlingsalternativ och deras påverkan på blodtrycket

PAP-behandling är mycket effektiv och är den mest använda och välstuderade metoden för att behandla sömnapné.¹³ En PAP-apparat levererar ett automatiskt positivt luftvägstryck genom en mask, vilket håller luftvägarna öppna medan du sover.

Regelbunden PAP-behandling kan ge bättre resultat. Tillsammans med lämplig behandling mot högt blodtryck ser personer som använder PAP-behandling för att behandla sin OSA i minst 4 timmar per natt vanligtvis större förbättringar av blodtrycket än personer som använder behandlingen oregelbundet.³¹ Moderna PAP-apparater har funktioner som uppvärmda befuktare och automatiskt justerat tryck för att börja och fortsätta med sömnapnébehandlingen.

Vilken typ av mask du använder kan ha stor betydelse för hur du upplever din PAP-behandling och hur bekväm den känns. Innovationer med mindre storlekar och mjukare, mer flexibla material kan göra att masken sitter skonsammare, behagligare och säkrare mot ansiktet. Många masker kan också ge större flexibilitet i sovställningar, vilket bidrar till högre bekvämlighet under hela natten. Att hitta rätt mask för ditt ansikte kan hjälpa dig att ta del av hälsofördelarna med långvarig och regelbunden användning.

För vissa personer med obstruktiv sömnapné kan andra behandlingsalternativ också övervägas som en del av en omfattande vårdplan. Dessa kan omfatta:

• Orala hjälpmedel som positionerar underkäken så att luftvägarna hålls öppna.
• Kirurgiska implantat som är utformade för att stabilisera luftvägarna under sömnen.
• Kirurgiska ingrepp som förändrar luftvägarnas struktur för att förbättra luftflödet.

Alla personer är olika, så resultaten och förbättringarna i blodtrycket kan variera beroende på ingreppet och individuella faktorer. Diskutera med din vårdgivare.

Livsstilsförändringar för att hantera sömnapné och högt blodtryck

För vissa personer kan viktnedgång minska risken för eller svårighetsgraden av obstruktiv sömnapné (OSA) och högt blodtryck.^{17, 18, 19} Även en måttlig viktnedgång på cirka 5–7 kg¹¹ kan förbättra symtomen på OSA och minska behovet av läkemedel. Dessutom kan bättre sömnkvalitet stödja hälsosammare matvanor och ge mer energi till fysisk aktivitet, vilket kan bidra till långsiktigt hållbar viktkontroll.

Regelbunden motion kan bidra till att förbättra både OSA och högt blodtryck genom flera mekanismer i kroppen. Fysisk aktivitet stärker hjärtmuskeln, förbättra blodkärlens funktion och underlättar för att kunna hålla en hälsosam vikt. Motion förbättrar också sömnkvaliteten och kan minska svårighetsgraden av sömnapné.²⁰

Förändringar i kosten, som att begränsa intaget av natrium, kan förbättra blodtrycksnivåerna och samtidigt hjälpa dig att hålla en hälsosam vikt för att bättre hantera sömnapné. DASH-kosten (Dietary Approaches to Stop Hypertension)³² betonar frukt, grönsaker och fullkorn, samtidigt som den begränsar processad mat.

Förbättringar av sömnvanor, som att ha en regelbundet sänggående, en behaglig sovmiljö och undvika alkohol och koffein före sänggåendet, kan bidra till bättre blodtryckskontroll och minska symtomen på sömnapné.

Uppföljning och långsiktig behandling

Att behandla sömnapné och högt blodtryck kräver ett nära samarbete mellan dig och din vårdgivare. Regelbundna uppföljningar med din vårdgivare kan hjälpa till att hålla blodtrycket under kontroll och säkerställa att sömnapnébehandlingen är effektiv. Det stödjer både sömn och hjärt- och kärlhälsa.

Det finns sätt att följa din sömnapnébehandling hemma med hjälp av en mobilapp som kan parkopplas med din PAP-apparat. Det kan hjälpa dig att bättre förstå ditt luftflöde, din syremättnad och dina apnéepisoder. Det finns också många alternativ för blodtrycksövervakning i konsumentanpassade bärbara enheter.

Justeringar av behandlingen beror ofta på hur blodtrycket reagerar på behandling av sömnapné. Du kan till exempel behöva färre blodtrycksläkemedel eller lägre doser efter regelbunden användning av PAP-behandling för att behandla din sömnapné. Sådana förändringar ska dock alltid göras av din vårdgivare.

Hälsokonsekvenser av obehandlade samtidiga tillstånd

När du har obehandlad obstruktiv sömnapné (OSA) och högt blodtryck ökar risken betydligt för allvarliga hjärt-kärlhändelser. Enligt studier publicerade i Journal of Clinical Sleep Medicine (vetenskaplig tidskrift inom sömnmedicin) ökar obehandlad OSA risken för hjärtsvikt med upp till 140 % och risken för kranskärlssjukdom med cirka 30 %.²¹

Hjärt- och kärlsystemet utsätts för kontinuerlig belastning från både sömnapné och högt blodtryck. Med tiden kan sömnapné orsaka strukturella förändringar i hjärtat, inklusive förstorade hjärtrum och ärrbildning, vilket kan påverka hjärtats förmåga att pumpa blod genom kroppen.²³ För personer med OSA är risken att dö av hjärtrelaterade problem upp till 55 % lägre vid behandling med PAP.³

Att ta itu med både sömnapné och högt blodtryck samtidigt kan göra det lättare att hantera varje tillstånd och förbättra de långsiktiga resultaten. Möjligheten till bättre hjärthälsa gör att behandlingen är värd insatsen. Börja prioritera ditt långsiktiga välbefinnande genom att diskutera detta med din vårdgivare.

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare eller annan vårdpersonal.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare eller annan vårdpersonal. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. Yuan F, Zhang S, Liu X, Liu Y. Correlation between obstructive sleep apnea hypopnea syndrome and hypertension: a systematic review and meta-analysis. Ann Palliat Med. 2021 Dec;10(12):12251-12261. doi: 10.21037/apm-21-3302. PMID: 35016417.
2. American Heart Association, Hypertension Journal. “Sleep Apnea and Hypertension: Interactions and Implications for Management.” https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/hypertensionaha.106.076190.
3. Benjafield, A et al. Positive airway pressure therapy and all‐cause and cardiovascular mortality in people with obstructive sleep apnea: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials and confounder-adjusted, non-randomised controlled studies. The Lancet Resp Med, 2025 Mar.
4. Mehra R, “Obstructive sleep apnea and cardiovascular disease in adults.” https://www.uptodate.com/contents/obstructive-sleep-apnea-and-cardiovascular-disease-in-adults.
5. Slowik JM, Sankari A, Collen JF. “Obstructive Sleep Apnea.” https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK459252/. 2024 Mar 21.
6. Benjafield, A. et al. Estimation of the global prevalence and burden of obstructive sleep apnea: a literature-based analysis – The Lancet Respiratory Medicine. https://www.thelancet.com/journals/lanres/article/PIIS2213-2600(19)30198-5/abstract.
7. Boers, E. et al. Projecting the 30-year burden of obstructive sleep apnea in the USA: a prospective modelling study. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40882656/.
8. Fountain JH, Lappin SL. Physiology, Renin Angiotensin System. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK470410/. 2021 Jul 22.
9. Zaid Abassi, et al. “Edema formation in congestive heart failure and the underlying mechanisms.” https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9553007/.
10. National Center for Biotechnology Information. ”Apneic Sleep, Insufficient Sleep and Hypertension.” https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6513351/.
11. Johns Hopkins Medicine. “What to Know About an At-Home Sleep Test.” https://www.hopkinsmedicine.org/health/wellness-and-prevention/what-to-know-about-an-at-home-sleep-test.
12. Kapur et al. J Clin Sleep Med. 2017 Mar 15;13(3):479-504.
13. Understanding Pap, 2021. Division of Sleep Medicine at Harvard Medical School. https://sleep.hms.harvard.edu/education-training/public-education/sleep-and-health-education-program/sleep-health-education-37.
14. Djonlagic et al., (2015). Sleep Med.
15. Sleep Foundation, 2024. Before and after CPAP. https://www.sleepfoundation.org/cpap/before-and-after-cpap-machine-body-changes.
16. American Heart Association, Circulation Journal. ”Resistant Hypertension: Diagnosis, Evaluation, and Treatment: A Scientific Statement From the American Heart Association Professional Education Committee of the Council for High Blood Pressure Research.” https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/circulationaha.108.189141.
17. Esmaeili et al. Sleep, May 2024;47(1): A372.
18. Oweidat et al. Sleep and Breathing. 2023; 27(6):2283-2294. doi:10.1007/s11325-023-02840-1.
19. Malhotra et al. Sleep. 2023;46(Supplement_1):A251-A252.
20. Peng, et al.“Effects of Exercise on Patients with Obstructive Sleep Apnea: A Systematic Review and Meta-Analysis.” https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36078558/.
21. National Library of Medicine, The Journal of Clinical Sleep Medicine. ”Obstructive Sleep Apnea and Cardiovascular Disease: Role of the Metabolic Syndrome and Its Components.” https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2546461/.
22. Paula Alhola and Päivi Polo-Kantola, “Sleep deprivation: Impact on cognitive performance,”   https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2656292/.
23. MDPI. “The Effects of Obstructive Sleep Apnea on the Cardiovascular System: A Comprehensive Review.” https://www.mdpi.com/2077-0383/13/11/3223.
24. Risk factor of hypertension: https://www.uptodate.com/contents/overview-of-hypertension-in-adults.
25. Sleep Apnea – Causes and Risk Factors | NHLBI, NIH. 9 Jan. 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea/causes.
26. Abass Mahamoud Ahmed, Salman Mohamud Nur and Yuan Xiaochen, “Association between obstructive sleep apnea and resistant hypertension: systematic review and meta-analysis.” https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10272746/.
27. Peppard et al. N Engl J Med 2000;342:1378-84. National Library of Medicine, The Journal of Clinical Hypertension. “Sleep Apnea: Secondary Cause or Risk Factor for Hypertension?” https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8108919/.
28. Lorenzi-Filho, Geraldo, et al. “Effects of Continuous Positive Airway Pressure on Central and Peripheral Blood Pressure in Patients with Uncontrolled Hypertension and Obstructive Sleep Apnea: The Randomized Controlled MORPHEOS Clinical Trial.” Annals of the American Thoracic Society, vol. 22, no. 5, May 2025, pp. 757–67. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1513/AnnalsATS.202407-688OC.
29. Prisant, L. Michael. “Blunted Nocturnal Decline in Blood Pressure.” The Journal of Clinical Hypertension, vol. 6, no. 10, May 2007, pp. 594–97. PubMed Central, https://doi.org/10.1111/j.1524-6175.2004.03837.x.
30. Risk factor of hypertension: Overview of hypertension in adults – UpToDate.
31. Effects of Continuous Positive Airway Pressure on Central and Peripheral Blood Pressure in Patients with Uncontrolled Hypertension and Obstructive Sleep Apnea: The Randomized Controlled MORPHEOS Clinical Trial |ATS Journals, 4 July 2024, https://www.atsjournals.org/doi/10.1513/AnnalsATS.202407-688OC.
32. DASH Eating Plan | NHLBI, NIH, 10 Jan 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/education/dash-eating-plan.