Sömnapnéutredning och diagnos

Händer det att du vaknar trött – även efter en hel natts sömn? Har du svårt att hålla koncentrationen uppe under dagen? Får det dig att känna dig irriterad eller orolig? Ett sömnapnéutredning kan hjälpa dig att ta reda på om symtom som dessa kan bero på sömnapné. Odiagnostiserad och obehandlad sömnapné kan leda till allvarliga hälsoproblem, såsom högt blodtryck, hjärtsjukdom och stroke.¹

Det första steget mot att må bättre, sova bättre är att få en diagnos – så att du kan få rätt behandling. För att ta reda på om du har sömnapné bör du tala med din vårdgivare om dina symtom. Vårdgivaren kan komma att remittera dig vidare till en sömnklinik för en sömnutredning.

Vad innebär en sömnapnéutredning?

En sömnapnéutredning, som förskrivs av vårdgivare, är en undersökning som registrerar sömnmönster, andning och syrenivåer medan du sover. Din vårdgivare kan remittera dig till en sömnklinik som låter dig genomgå en övervakad sömnregistrering, eller så får du göra sömnregistreringen hemma. Testresultaten hjälper vårdgivaren att avgöra om du har sömnapné och kan därefter ta fram en behandlingsplan som är anpassad efter dina individuella behov.

Typer av sömnapnéutredningar

Sömnapnéutredningar kan utföras antingen i hemmet eller på en sömnklinik. En utredning på en sömnklinik kan ge en mer heltäckande bild av hur sömnapné påverkar kroppen, särskilt om du har andra underliggande- eller kroniska sjukdomar. För en korrekt bedömning är det viktigt att ha en öppen dialog med din vårdgivare om dina symtom och din medicinska bakgrund. Detta hjälper vårdgivaren att förskriva den utredning som bäst kan avgöra om du har sömnapné och ligga till grund för en behandlingsplan för dig.

Det finns två typer av sömnapnéutredningar.

• Sömnutredning hemma, en så kallad NAR (Nattlig Andnings Registrering): Din vårdgivare kan föreslå en utredning hemma om du har symtom på en sömnstörning men inte har någon annan kronisk diagnos. Registreringen genomförs smidigt hemma, i egen säng, med en liten portabel utrustning som du kopplar på när du ska sova.²
• Sömnapnéutredning på klinik, en så kallad PSG (Polysomnografi): Din vårdgivare kan rekommendera en PSG om du har en mer komplex sjukdomshistoria eller behöver en mer omfattande övervakning av sömnen. PSG görs vanligtvis över natten på en sömnklinik, där klinikens personal övervakar din sömn.²

I vissa fall kan vårdgivaren rekommendera ett uppföljande besök vid en sömnklinik.

För att ställa en diagnos av sömnapné krävs antingen en NAR- eller en PSG-registrering. Diskutera dina symtom och eventuella andra hälsotillstånd med din vårdgivare, så att rätt typ av registrering kan förskrivas. När resultatet av registreringen tolkats kan din vårdgivare tillsammans med dig diskutera en behandlingsplan framåt, för en bättre sömn och ökad energi i vardagen.

Hur diagnostiseras sömnapné?

1. Boka tid hos din vårdgivare för att prata om dina symtom och om de kan vara tecken på sömnapné. Vårdgivaren gör en bedömning för eventuell vidare utredning.
2. Vid behov kan vårdgivaren remittera dig till en sömnklinik. En specialist ställer då mer ingående frågor om dina sömnvanor, symtom och din allmänna hälsa för att avgöra vilken typ av sömnutredning som är mest lämplig för dig.
3. Du genomgår en sömnutredning antingen i hemmet eller på en sömnklinik. Medan du sover registreras bland annat din andning, dina syrenivåer och din hjärtfrekvens. Sömnapnéutredningen genomförs vanligtvis under en natt med sömnregistrering, men i vissa fall kan flera nätters registreringar behövas, särskilt vid hemmabaserade tester.
4. Efter sömnregistreringen går vårdgivaren igenom resultaten tillsammans med dig. Resultaten innehåller information om dina andningsmönster, rörelser under sömnen, syrenivåer i blodet, hjärtfrekvens och andra mätvärden.

Ett viktigt mått kallas apné-hypopnéindex (AHI). Det visar hur många gånger andningen upphör eller blir kraftigt reducerad under sömnen. AHI hjälper vårdgivaren att avgöra om din sömnapné är lindrig, måttlig eller svår.

Vikten av att få en diagnos vid sömnapné

Om du ofta snarkar, vaknar på natten och känner dig utmattad och sömnig under dagen kan du ha sömnapné. En diagnos av sömnapné kan hjälpa dig att påbörja rätt behandling. Tidig upptäckt och behandling är viktiga steg för att förebygga att andra hälsoproblem utvecklas.

Att behandla sömnapné i ett så tidigt skede som möjligt kan bidra till att minska risken för hjärtsjukdom, högt blodtryck, stroke, diabetes och andra hälsoproblem.³ När du har fått en diagnos får du hjälp av din vårdgivare med en individanpassad och effektiv behandlingsplan. När behandlingen väl är igång kan du få mer återhämtande sömn och mer energi dagtid.

Vad händer efter en sömnapnédiagnos?

Om du får diagnosen sömnapné behöver du inte oroa dig – du är långt ifrån ensam.

När en sömnutredning är genomförd går du och din vårdgivare igenom resultaten tillsammans och diskuterar vad de innebär. Om du har sömnapné pratar ni om sjukdomens svårighetsgrad, möjliga hälsoeffekter och vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga.

Efter att du har fått en diagnos går vårdgivaren igenom dina testresultat mer ingående. Vilken behandling som rekommenderas beror på hur uttalade dina symtom är och vilken typ av sömnapné du har.

Vanliga behandlingsalternativ är bland annat:

• Livsstilsförändringar Vissa förändringar i vardagen kan hjälpa vid sömnapné, till exempel att hålla en hälsosam vikt, att motionera, att undvika alkohol och rökning, ha regelbundna sömnvanor och sova på sidan i stället för på rygg.
• Behandling med automatiskt positivt luftvägstryck (APAP) En PAP-apparat är en medicinteknisk utrustning som används under sömnen. Den tillför ett automatiskt kontinuerligt luftflöde genom en mask för att hålla luftvägarna öppna och underlätta normal andning. PAP är en av de mest etablerade och vanligaste behandlingsmetoderna vid sömnapné.⁴
• Antiapnéskena Vid lindriga till måttliga symtom kan vårdgivaren föreslå en individuellt anpassad bettskena, en antiapnéskna (t.ex. Resmed Narval CC). Ett hjälpmedel håller underkäken i en framåtskjuten position, vilket bidrar till att hålla luftvägarna öppna under sömnen.
• Kirurgi är oftast ett alternativ i sista hand, men kan i vissa fall vara den mest lämpliga behandlingen. Den vanligaste operationen vid sömnapné innebär att överflödig vävnad i svalget avlägsnas för att förbättra andningen och vidga luftvägarna. Andra, mindre vanliga ingrepp kan vara borttagning av halsmandlar, korrigering av sned nässkiljevägg eller käkkirurgi.⁵

Vanliga medicinska termer som kan förekomma i din sömnutredning

När vårdgivaren går igenom resultaten från ditt sömnregistrering kan flera viktiga medicinska termer förklaras. Genom att förstå innebörden av dessa får du en tydligare bild av din diagnos och vad den innebär för dig i praktiken.

Apné

Apné betyder avsaknad av luftflöde, ingen passage genom de övre luftvägarna. Vid obstruktiv sömnapné blockeras luftvägarna upprepade gånger under sömnen, vilket gör det svårare för luften att flöda.⁶

Hypopné

Hypopné är en period av ytlig andning under sömnen som vanligtvis varar i tio sekunder eller längre. Det leder till ett minskat luftflöde och sänkt syrenivå i blodet, vilket kan störa sömnkvaliteten.⁷

Apné-hypopnéindex (AHI)

Sömnapnéns svårighetsgrad mäts med det genomsnittliga antalet apnéer och hypopnéer per timme under sömnen.⁷

Syredesaturationsindex (ODI)

ODI mäter hur många gånger per timme sömn som syrenivån i blodet sjunker under normal nivå.⁸

Respiratoriskt störningsindex (RDI)

RDI är det genomsnittliga antalet andningsrelaterade störningar per timme sömn, inklusive apnéer, hypopnéer och andra typer av andningshändelser.⁹

När bör jag överväga att kontakta vården för en sömnutredning?

När du har problem med sömnen kan det vara svårt att veta om besvären hänger samman med ett allvarligare medicinskt tillstånd. I många fall kan symtom som snarkning, att du flämtar efter luft under sömnen eller känner dig sömnig och utmattad under dagen vara tecken på sömnapné.

Sömnapné kan drabba vem som helst. Faktum är att nästan en miljard människor världen över lever med sömnapné.¹⁰ Det gäller personer i alla åldrar, av alla kön och med olika kroppstyper. Sömnapné kan förbli odiagnostiserad i många år, vilket kan leda till allvarliga långsiktiga hälsoproblem. Om du upplever ett eller flera symtom på sömnapné bör du boka en tid hos din vårdgivare och ta nästa steg mot bättre sömn – och ökad livskvalitet.

Nästa steg beroende på var du befinner dig i processen kring sömnapné

Upplever du symtom på sömnapné? Börja med vår sömnutvärdering.

Vår sömnutvärdering kan hjälpa dig att förstå dina sömnvanor.

Har du redan gjort sömnutvärderingen? Då är det dags att ta nästa steg och prata med din vårdgivare.

Efter att du har gjort en sömnutvärdering bör du gå igenom dina svar och diskutera dina sömnproblem samt eventuella symtom med din vårdgivare.

Din vårdgivare kan vid behov remittera dig till en sömnklinik för att utreda exempelvis snarkning och andningsmönster under sömnen. Testet kan sen genomföras antingen på en sömnklinik, eller i hemmet.

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. Knauert, Melissa, et al. “Clinical Consequences and Economic Costs of Untreated Obstructive Sleep Apnea Syndrome.” World Journal of Otorhinolaryngology – Head and Neck Surgery, vol. 1, no. 1, Sept. 2015, pp. 17–27. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1016/j.wjorl.2015.08.001.
2. Chang, Jolie L., et al. “International Consensus Statement on Obstructive Sleep Apnea.” International Forum of Allergy & Rhinology, vol. 13, no. 7, July 2023, pp. 1061–482. PubMed, https://doi.org/10.1002/alr.23079.
3. Gleeson, Margaret, and Walter T. McNicholas. “Bidirectional Relationships of Comorbidity with Obstructive Sleep Apnoea.” European Respiratory Review: An Official Journal of the European Respiratory Society, vol. 31, no. 164, June 2022, p. 210256. PubMed, https://doi.org/10.1183/16000617.0256-2021.
4. CPAP – CPAP | NHLBI, NIH. 24 Mar. 2022, https://www.nhlbi.nih.gov/health/cpap.
5. Stuck, Boris A., et al. “Uvulopalatopharyngoplasty with or without Tonsillectomy in the Treatment of Adult Obstructive Sleep Apnea – A Systematic Review.” Sleep Medicine, vol. 50, Oct. 2018, pp. 152–65. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.sleep.2018.05.004.
6. Sleep Apnea – What Is Sleep Apnea? | NHLBI, NIH. 9 Jan. 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea.
7. Slowik, Jennifer M., et al. “Obstructive Sleep Apnea.” StatPearls, StatPearls Publishing, 2026. PubMed, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK459252/.
8. Varghese, Lalee, et al. “Oxygen Desaturation Index as Alternative Parameter in Screening Patients with Severe Obstructive Sleep Apnea.” Sleep Science, vol. 15, no. S 01, Mar. 2022, pp. 224–28. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.5935/1984-0063.20200119.
9. Gottlieb, Daniel J., et al. “Relation of Sleepiness to Respiratory Disturbance Index: The Sleep Heart Health Study.” American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, vol. 159, no. 2, Feb. 1999, pp. 502–07. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1164/ajrccm.159.2.9804051.
10. Benjafield, Adam V., et al. “Estimation of the Global Prevalence and Burden of Obstructive Sleep Apnoea: A Literature-Based Analysis.” The Lancet. Respiratory Medicine, vol. 7, no. 8, Aug. 2019, pp. 687–98. PubMed, https://doi.org/10.1016/S2213-2600(19)30198-5.