Kan viktnedgång bota sömnapné?

Det finns många riskfaktorer för sömnapné, inklusive övervikt.¹ Men kan viktnedgång hjälpa till att minska dina symtom eller till och med bota din sömnapné? Här besvarar vi några av de vanligaste frågorna om sömnapné och viktnedgång.

Vad är sömnapné?

Sömnapné är ett vanligt tillstånd som orsakar andningsuppehåll medan du sover.² Dessa uppehåll gör att kroppen inte får tillräckligt med syre. För att hjälpa dig att börja andas igen skickar hjärnan en signal som väcker dig så att du tar ett andetag. Denna upprepade cykel kan göra att du känner dig utmattad, även efter en hel natts sömn.

Hur sömnapné påverkar din hälsa

Sömnapné kan leda till flera hälsoproblem. Till exempel har forskning visat ett samband mellan detta tillstånd och utvecklingen av typ 2-diabetes.³ När du sover för lite blir det svårare för kroppen att använda insulin på ett effektivt sätt. Samtidigt kan sömnapné också göra att kroppen frisätter mer av ett hormon som kallas ghrelin.⁴ Ghrelin ökar suget efter sötsaker och kolhydrater, vilket ökar risken för fetma. Fetma kan inte bara förvärra sömnapné utan kan också bidra till utvecklingen av typ 2-diabetes. Om du har sömnapné kan du också ha nedsatt leverfunktion.⁵ Din lever kan till och med visa tecken på ärrbildning.

Sömnapné ökar också risken för att utveckla metaboliskt syndrom.⁶ Detta vanliga tillstånd, som är kopplat till höga blodsockernivåer, högt blodtryck och onormala kolesterolvärden, gör det mer sannolikt att du drabbas av hjärt-kärlsjukdom. De plötsliga fallen i syrenivån under sömnen utsätter hjärtat för stor belastning. Om du redan har hjärtsjukdom kan sömnapné förvärra den.⁷

Hur hänger sömnapné och fetma ihop?

Fetma är ofta kopplat till sömnapné, och obehandlad sömnapné kan bidra till viktuppgång.⁸ Faktum är att personer som lider av sömnbrist kan konsumera upp till 385 extra kalorier per dag jämfört med personer som får tillräckligt med sömn.⁹ Dessutom har studier visat ett samband mellan bättre sömn och större viktnedgång.^{10 11}

Övervikts roll

Övervikt kan öka risken för att utveckla obstruktiv sömnapné.¹² Mer fettvävnad ⁸ runt halsen, bröstkorgen och de övre luftvägarna kan göra att andningen blockeras när kroppen slappnar av under sömnen.

Övervikt försämrar också lungkapaciteten och kan leda till nedsatt andningsfunktion. Hela kroppen kan ha högre nivåer av inflammation om du har övervikt,^¹³ vilket ytterligare kan påverka din andning.

Statistik om fetma och sömnapné

Forskare uppskattar att upp till 1 miljard vuxna i åldern 30–69 år (män och kvinnor) har mild till svår obstruktiv sömnapné.¹⁴

I Europa drabbas ungefär en av tre medelålders vuxna av obstruktiv sömnapné. Det uppskattas att omkring 175 till 200 miljoner europeiska vuxna har lindrig till svår obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS), varav nästan 90 till 100 miljoner har åtminstone en måttlig form (AHI ≥ 15/h).¹⁴

Enligt en studie publicerad i Journal of Clinical Sleep Medicine¹⁵ har cirka 62 % av män med fetma och 20 % av kvinnor med fetma måttlig till svår OSA. American Heart Association¹⁶ uppger också att cirka 70 % av alla personer som har obstruktiv sömnapné lever med fetma.

Hjälper viktnedgång vid sömnapné?

Så, kan sömnapné botas genom att gå ner i vikt? Viktnedgång kan hos vissa personer minska risken för eller svårighetsgraden av obstruktiv sömnapné¹⁷ och rekommenderas därför som en kompletterande behandling vid fetmarelaterad sömnapné.

Fettminskningens roll för luftvägarnas funktion

Eftersom en högre andel kroppsfett är förknippad med sämre lungfunktion och trängre luftvägar¹⁸ kan viktnedgång hjälpa till att lindra symtom på sömnapné. Viktnedgång kan minska fettvävnaden runt halsen, vilket gör det lättare att hålla luftvägarna öppna under sömnen. Det kan till och med minska tungans storlek¹⁹, vilket spelar en viktig roll för att du ska kunna andas ordentligt när du sover.

Begränsningarna med enbart viktnedgång

Vikt är inte den enda orsaken till denna störning, så enbart viktnedgång är inte ett botemedel mot sömnapné. Även om dina symtom förbättras kan andra bakomliggande orsaker bidra till tillståndet. Till exempel kan en naturligt smalare svalgkanal göra att du fortfarande har problem med sömnapné trots att du har gått ner i vikt.

Kan kostförändringar hjälpa mot min sömnapné?

Även om det alltid är bra att äta en hälsosam kost, hjälper det inte i sig mot sömnapné.²⁰ Däremot kan hälsosamma matvanor leda till viktnedgång, vilket kan minska omkretsen runt halsen och minska mängden tryck som behövs för att hålla de övre luftvägarna öppna. En näringsrik kost kan också ge dig mer energi till träning, vilket kan hjälpa dig att behålla en hälsosam vikt.

Om mina sömnapnésymtom har minskat av viktnedgång, kan jag då hoppa över PAP-behandling?

Att hålla en hälsosam vikt kan minska risken för att utveckla många hälsotillstånd²¹, men det är inte ett botemedel mot sömnapné. Du bör inte avbryta din PAP-behandling utan att först rådgöra med din vårdgivare. PAP är mycket effektivt och är den mest använda och välstuderade metoden för att behandla sömnapné.²² Att kombinera PAP med viktminskningsinsatser minskar inte bara inflammation, utan kan tillsammans också bidra till bättre kontroll av blodsocker, kolesterol och blodtryck.²³

Hur viktnedgång och en hälsosam livsstil kan förbättra symtom på sömnapné

Att äta hälsosamt, vara fysiskt aktiv och prioritera god sömn är viktiga delar av en hälsosam livsstil som kan bidra till en hälsosam vikt och minska symtomen vid sömnapné. Det finns många appar som kan hjälpa dig att följa kost, träning och till och med sömn.

Effektiva strategier för viktminskning

Att nå hållbara mål för viktminskning kräver en kombination av strategier. Det kan innebära förändringar i din kost och regelbunden motion. I vissa fall ger traditionella metoder inte önskat resultat. Då kan stöd från kvalificerade näringsterapeuter, dietister, personliga tränare och din vårdgivare hjälpa dig att utforma en hållbar plan för viktkontroll.

Kostförändringar

En av de mest betydelsefulla livsstilsförändringarna som kan hjälpa dig att gå ner i vikt är att förändra din kost. Börja med att minska intaget av socker, mättade fetter och raffinerade kolhydrater och öka andelen grönsaker, frukt och magra proteinkällor. Några små förändringar – som att byta ut läsk och sötade drycker mot vatten – kan göra stor skillnad och hjälpa dig att nå dina mål för viktminskning.

Regelbunden motion

Motion bidrar till att förbränna kalorier, och ett kaloriunderskott kan leda till viktminskning. Muskeluppbyggnad ökar dessutom kroppens energiförbrukning även i vila, och aerob träning stärker hjärta och lungor.

Realistisk målsättning

Om du är på en resa mot viktminskning för att minska svårighetsgraden av din sömnapné och förbättra din allmänna hälsa, var omtänksam mot dig själv och sätt realistiska viktmål. Om dina mål är för ambitiösa och du pressar dig själv att gå ner i vikt för snabbt, kan du tappa motivationen om du inte når dem. Att ta hjälp av en personlig tränare eller en näringsterapeut kan hjälpa dig att sätta uppnåbara mål baserade på din ålder, aktivitetsnivå och allmänna hälsa.

Alternativ till viktminskning vid behandling av sömnapné

Sömnapné och vikt hänger ihop, men att gå ner i vikt ger inte nödvändigtvis lindring av symtomen. Det finns dock andra alternativ att överväga, från livsstilsförändringar till etablerade behandlingar för sömnapné.

Behandlingsalternativ för sömnapné

Behandling med automatiskt positivt luftvägstryck (APAP) är en av de mest använda behandlingarna för sömnapné. Behandlingen innebär att du bär en mask som hjälper till att hålla luftvägarna öppna medan du sover, och masken är kopplad till en PAP-apparat som ger ett automatiskt luftvägstryck. Det innebär att trycket på luftflödet som tillförs justeras löpande. Trycket hindrar tungan, gomspenen och den mjuka gommen från att förskjutas bakåt och blockera luftvägarna.

Andra livsstilsförändringar

Att göra livsstilsförändringar kan också minska symtomen på sömnapné. Till exempel kan alkohol få musklerna i halsen och luftvägarna att slappna av, vilket ökar risken för att luftvägarna kollapsar och att andningen upphör under sömnen.

Om du röker kan symtomen på sömnapné minska när du slutar. Rökning ökar inflammation och vätskeansamling i luftvägarna, vilket förvärrar sömnapné. Förutom att förbättra sömnen kan ett rökstopp även förbättra andningen och din lunghälsa i stort.

Även din sovställning kan göra skillnad vid sömnapné. Att sova på rygg kan göra det lättare för tungan och andra muskler runt luftvägarna att slappna av och blockera luftflödet. Att sova på sidan kan vara ett bättre alternativ.

Att hålla en regelbunden kvällsrutin kan hjälpa till att reglera sömncykeln och förbättra vilan.

Orolig för din sömnhälsa?

Om du vaknar utmattad efter en hel natts sömn eller om du vaknar flämtande efter luft, kan du ha sömnapné. Genom att göra vårt sömnutvärdering kan du få en bättre förståelse för vanliga symtom på sömnapné och få vägledning om var du kan söka hjälp. Är du redo?

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. Gurubhagavatula I, et al., “Obstructive Sleep Apnea Indicator Report. American Academy of Sleep Medicine”, 2023
2. Sleep Apnea – What Is Sleep Apnea? | NHLBI, NIH. 9 Jan. 2025, https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea.
3. Doumit, Jimmy, and Bharati Prasad. “Sleep Apnea in Type 2 Diabetes.” Diabetes Spectrum: A Publication of the American Diabetes Association, vol. 29, no. 1, Feb. 2016, pp. 14–19. PubMed, https://doi.org/10.2337/diaspect.29.1.14.
4. Mosavat, Maryam, et al. “The Role of Sleep Curtailment on Leptin Levels in Obesity and Diabetes Mellitus.” Obesity Facts, vol. 14, no. 2, Apr. 2021, pp. 214–21. PubMed Central, https://doi.org/10.1159/000514095.
5. Ahmed, Mohamed H., and Christopher D. Byrne. “Obstructive Sleep Apnea Syndrome and Fatty Liver: Association or Causal Link?” World Journal of Gastroenterology : WJG, vol. 16, no. 34, Sep. 2010, pp. 4243–52. PubMed Central, https://doi.org/10.3748/wjg.v16.i34.4243.
6. Kim, Do Hyun, et al. “The Relationship between Metabolic Syndrome and Obstructive Sleep Apnea Syndrome: A Nationwide Population-Based Study.” Scientific Reports, vol. 11, no. 1, Apr. 2021, p. 8751. www.nature.com, https://doi.org/10.1038/s41598-021-88233-4.
7. American Heart Association, “Sleep Apnea and Heart Health”, 2023, https://www.heart.org/en/health-topics/sleep-disorders/sleep-apnea-and-heart-disease-stroke
8. Deng, Hai, et al. “Association of Adiposity with Risk of Obstructive Sleep Apnea: A Population-Based Study.” BMC Public Health, vol. 23, no. 1, Sep. 2023, p. 1835. BioMed Central, https://doi.org/10.1186/s12889-023-16695-4.
9. Al Khatib, H. K., et al. “The Effects of Partial Sleep Deprivation on Energy Balance: A Systematic Review and Meta-Analysis.” European Journal of Clinical Nutrition, vol. 71, no. 5, May 2017, pp. 614–24. PubMed, https://doi.org/10.1038/ejcn.2016.201.
10. Kline, Christopher E., et al. “The Association between Sleep Health and Weight Change during a 12-Month Behavioral Weight Loss Intervention.” International Journal of Obesity (2005), vol. 45, no. 3, Mar. 2021, pp. 639–49. PubMed, https://doi.org/10.1038/s41366-020-00728-8.
11. Chaput, Jean-Philippe, and Judy Shiau. “Routinely Assessing Patients’ Sleep Health Is Time Well Spent.” Preventive Medicine Reports, vol. 14, June 2019, p. 100851. PubMed, https://doi.org/10.1016/j.pmedr.2019.100851.
12. Shah, Neeraj M., and Georgios Kaltsakas. “Respiratory Complications of Obesity: From Early Changes to Respiratory Failure.” Breathe, vol. 19, no. 1, Mar. 2023, p. 220263. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1183/20734735.0263-2022.
13. Rohm TV, Meier DT, Olefsky JM, Donath MY. Inflammation in obesity, diabetes, and related disorders. Immunity. 2022 Jan 11;55(1):31-55. doi: 10.1016/j.immuni.2021.12.013. PMID: 35021057; PMCID: PMC8773457.
14. Benjafield, Adam V., et al. “Estimation of the Global Prevalence and Burden of Obstructive Sleep Apnoea: A Literature-Based Analysis.” The Lancet. Respiratory Medicine, vol. 7, no. 8, Aug. 2019, pp. 687–98. PubMed, https://doi.org/10.1016/S2213-2600(19)30198-5.
15. Fattal, Deema, et al. “Body Weight and Obstructive Sleep Apnea: A Mathematical Relationship between Body Mass Index and Apnea-Hypopnea Index in Veterans.” Journal of Clinical Sleep Medicine, vol. 18, no. 12, Dec. 2022, pp. 2723–29. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.5664/jcsm.10190.
16. Wolk, Robert, et al. “Obesity, Sleep Apnea, and Hypertension.” Hypertension, vol. 42, no. 6, Dec. 2003, pp. 1067–74. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1161/01.HYP.0000101686.98973.A3.
17. Kuna, Samuel T., et al. “Effects of Weight Loss on Obstructive Sleep Apnea Severity. Ten-Year Results of the Sleep AHEAD Study.” American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, vol. 203, no. 2, Jan. 2021, pp. 221–29. PubMed Central, https://doi.org/10.1164/rccm.201912-2511OC.
18. Sutherland, Tim J. T., et al. “The Relationship between Body Fat and Respiratory Function in Young Adults.” European Respiratory Journal, vol. 48, no. 3, Sep. 2016, pp. 734–47. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1183/13993003.02216-2015.
19. Penn Medicine, “Losing tongue fat improves sleep”, 2020, https://www.pennmedicine.org/news/losing-tongue-fat-improves-sleep-apnea
20. Schelbert, Kavitha Bhat. “Comorbidities of Obesity.” Primary Care: Clinics in Office Practice, vol. 36, no. 2, Jun. 2009, pp. 271–85. DOI.org (Crossref), https://doi.org/10.1016/j.pop.2009.01.009.
21. “Maintaining a Healthy Weight.” National Institute on Aging, 7 Apr. 2022, https://www.nia.nih.gov/health/healthy-eating-nutrition-and-diet/maintaining-healthy-weight.
22. Division of Sleep Medicine at Harvard Medical School, “Understanding PAP”, 2021, https://sleep.hms.harvard.edu/education-training/public-education/sleep-and-health-education-program/sleep-health-education-37.
23. Chirinos, Julio A., et al. “CPAP, Weight Loss, or Both for Obstructive Sleep Apnea.” The New England Journal of Medicine, vol. 370, no. 24, Jun. 2014, pp. 2265–75. PubMed Central, https://doi.org/10.1056/NEJMoa1306187.