Vad är sömnapné?

Sömnapné är en andningsstörning som innebär att du får korta andningsuppehåll när du sover.1 Det gör att du inte får den goda sömn du behöver för att bli utvilad och få ny energi, och det kan leda till flera andra hälsoproblem. Det här är ett allvarligt tillstånd som inte kan botas, men det finns bra behandling som du använder regelbundet nattetid och som kan ge dig mer energi, bättre hälsa och högre livskvalitet.2

Vad är obstruktiv sömnapné?

Titta på vår tre minuter långa film som förklarar obstruktiv sömnapné (OSA)

Vad händer om jag har sömnapné?

Luftflödet blockeras

En apnéhändelse innebär att ingen luft kommer in till lungorna under tio sekunder eller mer – du slutar helt enkelt att andas.

Hjärnan signalerar till kroppen

Hjärnan skickar ut en signal för att väcka dig. Du tar ett andetag och somnar om.

Cykeln upprepas

Sådana här apnéhändelser kan inträffa hundratals gånger varje natt och många av de som har sömnapné vet inte ens om det.

Vilka typer av sömnapné finns det?

Det finns flera olika typer av sömnapné, med olika orsaker. Som tur är kan alla typer behandlas.

  • Obstruktiv sömnapné (OSA) innebär att musklerna och mjukvävnaden i halsen slappnar av under sömnen så att den övre luftvägen blockeras. Detta åtföljs ofta av högljudda snarkningar eller fnysningar. OSA är den vanligaste typen av sömnapné.3
  • Central sömnapné (CSA) innebär att hjärnan slutar skicka signaler till andningsmusklerna under sömnen. Luftvägarna blockeras inte men andningen upphör. CSA är mer sällsynt än OSA.
  • Mixad sömnapné innebär en kombination av central och obstruktiv sömnapné.
  • Cheyne-Stokes respiration (CSR) är ett tillstånd med avvikande andningsmönster under sömnen (vanligtvis omväxlande perioder med ytlig andning och djupandning, med periodiska centrala apnéer).4

Alla de här tillstånden kännetecknas av apnéer och hypopnéer. En apné innebär att muskler och mjukvävnad i halsen slappnar av och kollapsar till den grad att hela luftvägen blockeras i minst 10 sekunder. En hypopné är en partiell luftvägsblockering som gör att luftflödet minskar med över 50 procent i minst 10 sekunder.5

En annan term som du kanske har hört talas om är ”sömnrelaterad andningsstörning (SDB)”. Det är en term som omfattar flera olika andningsstörningar under sömnen, inklusive OSA, CSA, mixad sömnapné och CSR.

Vad kan man göra åt sömnapné?

Följ de här sex stegen om du misstänker att du eller någon närstående har sömnapné:

Gör ResMeds
kostnadsfria sömntest

Det vanligaste tecknet på sömnapné är snarkning. Med vårt test kan du på bara fem minuter ta reda på om du är i riskzonen för sömnapné.

Börja nu

Gör en sömnstudie på en
klinik eller hemma

Din läkare kan rekommendera att du genomgår en sömnregistrering (sömnstudie) för att kartlägga din sömn och din snarkning. En sådan registrering kan göras på en sömnklinik eller hemma i ditt eget sovrum.

Hitta ett sömnlaboratorium nära dig

Diskutera behandlingsalternativ

Din läkare granskar resultatet av sömnregistreringen. Om du får diagnosen sömnapné kan läkaren ordinera CPAP-behandling och den utrustning du behöver. Läs vidare för mer information om behandlingsalternativ och nästa steg.

Se behandlingsöversikt

Hämta din CPAP-mask och -utrustning

Leta upp ett apotek eller en butik för medicinska hjälpmedel nära dig eller på nätet, där du kan visa upp ditt recept. Din CPAP-mask är en av de viktigaste faktorerna för en fungerande behandling, så läs på om olika alternativ i förväg.
Mer om CPAP-masker

Börja med CPAP-behandling

När du börjar använda CPAP-utrustningen ska du registrera dina nya ResMed-produkter för att få praktiska tips om CPAP-behandlingen med mera. Vår kostnadsfria e-bok om hur du kommer igång med din CPAP-behandling.

Ladda ner den här

Vem får sömnapné, och varför?

Det är viktigt att komma ihåg att vem som helst kan få sömnapné – såväl män som kvinnor och barn. Här är några vanliga orsaker/riskfaktorer:

  • Trånga luftvägar 
  • Övervikt/fetma6
  • Sömnapné i släkten7
  • Stigande ålder8
  • Användning av vissa lugnande läkemedel9
  • Att dricka alkohol10, särskilt på kvällen
  • Rökning11
  • Vissa fysiska egenskaper6 till exempel trånga luftvägar, liten underkäke, stora tonsiller eller polyper eller stor tunga, eller nästäppa som beror på en sned nässkiljevägg eller näspolyper. 
  • Klimakteriet12

CSA och mixad sömnapné beror ofta på medicinska tillstånd som påverkar hjärnstammen.

Referenser :

  1. D.J., Phenotypic approaches to obstructive sleep apnoea – New pathways for targeted therapy. Sleep Med Rev, 2018. 37: p. 45-59.
  2. Campos-Rodriguez, F., et al., Continuous Positive Airway Pressure Improves Quality of Life in Women with Obstructive Sleep Apnea. A Randomized Controlled Trial. Am J Respir Crit Care Med, 2016. 194(10): p. 1286-1294.
  3. Muza, R.T., Central sleep apnoea-a clinical review. J Thorac Dis, 2015. 7(5): p. 930-7.
  1. Eckert, D.J., et al., Central sleep apnea: Pathophysiology and treatment. Chest, 2007. 131(2): p. 595-607.
  2. Sleep-related breathing disorders in adults: recommendations for syndrome definition and measurement techniques in clinical research. The Report of an American Academy of Sleep Medicine Task Force. Sleep, 1999. 22(5): p. 667-89.
  3. Deacon, N.L., et al., Treatment of Obstructive Sleep Apnea. Prospects for Personalized Combined Modality Therapy. Ann Am Thorac Soc, 2016. 13(1): p. 101-8.
  4. Casale, M., et al., Obstructive sleep apnea syndrome: from phenotype to genetic basis. Curr Genomics, 2009. 10(2): p. 119-26.
  5. Ancoli-Israel, S., Sleep apnea in older adults–is it real and should age be the determining factor in the treatment decision matrix? Sleep Med Rev, 2007. 11(2): p. 83-5.
  6. Webster, L.R., et al., Sleep-disordered breathing and chronic opioid therapy. Pain Med, 2008. 9(4): p. 425-32.
  7. Scanlan et al. Effect of moderate alcohol upon obstructive sleep apnoea. Eur Respir J. 2000; 16.
  8. Wetter, D.W. and T.B. Young, The relation between cigarette smoking and sleep disturbance. Prev Med, 1994. 23(3): p. 328-34.
  9. Wimms, A., et al., Obstructive Sleep Apnea in Women: Specific Issues and Interventions. Biomed Res Int, 2016. 2016: p. 1764837.