Sömnapné och hjärtproblem: en övergripande översikt

Snabba fakta

• Sömnapné kan över tid utsätta hjärtat för extra påfrestningar. Upprepade andningsuppehåll kan sänka syrenivåerna och höja blodtrycket, vilket kan öka den långsiktiga risken för hjärtproblem.
• Flera allvarliga hjärttillstånd är kopplade till obehandlad sömnapné, bland annat högt blodtryck, oregelbunden hjärtrytm, hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke.
• Positivt luftvägstryck (PAP) och andra behandlingar för sömnapné kan bidra till att minska vissa kardiovaskulära risker.

Kan ett obehandlat sömntillstånd påverka din hjärthälsa medan du sover?

Sömnapné kan påverka andningen under hela natten, vilket kan utlösa stressreaktioner som med tiden kan skada hjärtat. Forskning har visat att personer med obstruktiv sömnapné (OSA) löper högre risk för hjärt-kärlsjukdom.¹

Eftersom obehandlad sömnapné kan öka risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och andra tillstånd, kan kunskap om dessa samband hjälpa dig att bättre ta tillvara din hälsa och diskutera dina behandlingsalternativ med din vårdgivare.²

Förståelse för sömnapné och dess påverkan på hjärtat

För att förstå möjliga samband mellan sömnapné och hjärthälsa är det viktigt att förstå de olika typerna av sömnapné och hur de kan påverka kroppen och hjärtat.

Typer av sömnapné

Det finns tre huvudtyper av sömnapné:

• Obstruktiv sömnapné (OSA). Ett tillstånd där musklerna runt svalgen slappnar av så mycket att de kollapsar och begränsar luftflödet under sömnen. Andningen kan bli ytlig eller upphöra i sekunder till minuter³ i taget.
• Central sömnapné (CSA). Den här typen av sömnapné uppstår när hjärnan inte skickar signaler till de muskler som styr andningen,⁴ vilket gör att andningen pausas under sömnen.
• Blandad/komplex sömnapné (CompSA). Som namnet antyder är den här typen komplex eftersom personer upplever andningsuppehåll på grund av både OSA och CSA.

Sömnapné och hjärthälsa: finns det ett samband?

Obstruktiv sömnapné (OSA) är en andningsstörning och kan påverka hjärtats funktion genom att:

• Sänka syrenivåerna. Om du har andningsuppehåll på 30 sekunder eller mer kan din syrenivå i blodet sjunka till 80 % eller lägre.⁵ Ett normalt syreflöde spelar en viktig roll för hjärthälsan.⁶
• Störa sömncyklerna. Att ofta vakna under natten kan utsätta kroppen för stress, vilket får hjärtfrekvensen och blodtrycket att stiga. Studier visar att ihållande sömnproblem (särskilt de som är kopplade till OSA) kan öka risken för vissa hjärtproblem.⁷
• Öka inflammationen. Sömnapné kan utsätta kroppen för fysisk stress, vilket höjer stresshormoner och inflammationsnivåer⁸ som över tid kan bidra till förändringar i blodkärlen.⁹ När blodkärlen inte fungerar lika bra kan det öka sannolikheten för att utveckla högt blodtryck eller hjärtsjukdom.
• Höja koldioxidnivåerna. Andningsuppehåll under sömnen kan leda till en ansamling av koldioxid i blodet, vilket kan utsätta hjärtmusklerna för ytterligare påfrestningar.

I vissa fall kan symtom på sömnapné likna symtomen vid andra tillstånd, bland annat hjärtsvikt. Forskare har rapporterat fall där personer upplevde symtom som bröstsmärta eller hjärtklappning i samband med obstruktiv sömnapné.¹¹

Samtidigt kan bröstsmärta på natten också orsakas av tillstånd som sura uppstötningar. Det finns överlappande symtom mellan tillstånd som sömnapné, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och hjärtsjukdom.⁵ Det gör en utförlig utredning nödvändig, till exempel en sömnutredning eller ett besök hos en kardiolog.

Ignorera aldrig bröstsmärta – prata alltid med en vårdgivare för att ta reda på orsaken och lämplig behandling.

Hjärtproblem som är förknippade med sömnapné

Forskare har funnit att obehandlad sömnapné kan öka risken för hjärtrelaterade tillstånd och sjukdomar, till exempel:

• Högt blodtryck: Störd andning under sömnen kan höja det nattliga blodtrycket och har kopplats till hypertoni, ett tillstånd där en person konsekvent har högt blodtryck.¹
• Hjärtarytmproblem: Personer med sömnapné löper 2 till 4 gånger högre risk att ha förmaksflimmer (AFib), vilket är den vanligaste typen av oregelbunden hjärtrytm.¹⁰
• Hjärtsvikt: Personer med hjärtsvikt får ofta diagnosen sömnapné.¹¹
• Stroke och kärlsjukdom: Forskare anser att sömnapné avsevärt ökar en persons risk för stroke. Det innebär att leva med obstruktiv sömnapné (OSA) kan höja sannolikheten för stroke även om du inte har andra vanliga riskfaktorer.²

Eftersom dessa tillstånd ofta kan överlappa är det viktigt att prata med din vårdgivare om du har sömnapné och märker nya symtom som kan vara kopplade till din hjärthälsa.

Hur sömnapné diagnostiseras hos personer med hjärtsjukdom

Vårdgivare använder oftast en kombination av sjukdomshistorik, screeningverktyg och sömnutredningar för att undersöka sömnapné hos personer som lever med hjärtsjukdom. Så här kan den processen se ut.

Första stegen: screening och riskbedömning

Screeningverktyg kan hjälpa vårdgivare att bedöma om någon löper risk innan de ordinerar sömnutredningar eller andra tester. Om du redan har högt blodtryck eller hjärtsvikt kan du löpa högre risk för sömnapné.¹ Den högre risken kan få en vårdgivare att fråga om eller överväga tecken på sömnapné som:¹²

• Överdriven dagtrötthet
• Morgonhuvudvärk
• Att känna sig irritabel eller grinig
• Svårigheter att koncentrera sig eller vara uppmärksam
• Frekvent snarkning eller att hämta andan under sömnen
• Högt blodtryck som är svårt att kontrollera
• Hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm

Ibland förblir sömnapné odiagnostiserad hos personer med hjärtproblem eftersom symtomen kan överlappa med andra hjärttillstånd.¹³ Därför är det särskilt viktigt att screena för sömnapné.

Sömnutredningar som din vårdgivare kan ordinera

En sömnutredning samlar information om hur du sover och kan hjälpa din vårdgivare att ställa en diagnos för sömnapné. Det finns två typer av utredningar som din vårdgivare kan förskriva:

• NAR: Nattlig Andnings Registrering. Utförs hemma med hjälp av en liten bärbar utrustning som du kopplar på dig medan du sover i din egen säng. Din sömn registreras och din vårdgivare kan i efterhand tolka ditt sömnmönster.
• PSG: Polysomnografi. Utförs på en sömnklinik, över natten, där en tekniker kan monitorera din sömn. Dessa undersökningar ger detaljerad information om hjärnaktivitet, andning, syrenivåer och hjärtrytmer under sömnen. De kan vara särskilt viktiga för personer med komplex sjukdomshistorik eller hjärttillstånd, eftersom de ger exakta, datarika resultat som din vårdgivare kan analysera.

Din vårdgivare kan avgöra vilken undersökning som är rätt för dig utifrån diskussioner om din sjukdomshistorik, dina mål med en sömnutredningen och andra faktorer.¹⁴

Vad vårdgivare letar efter i testresultaten

Vårdgivare analyserar data från sömnutredningen för att avgöra om du har sömnapné och för att förstå hur tillståndet kan påverka din sömn, hjärthälsa och andra kroppsfunktioner.

De till exempel tittar på något som kallas apné-hypopné-index (AHI). AHI återspeglar hur många gånger per timme du har en apné (andningen pausas i 10 sekunder eller mer) eller en hypopné (ytlig andning på grund av en delvis luftvägsblockering). Ett AHI-värde över 5 anses vara onormalt.¹²

Din vårdgivare tar också hänsyn till hur lågt dina syrenivåer sjunker när du sover, hur djup- och lättsömnperioder balanseras under natten och hur ofta du vaknar.

Hjärtkontroller tillsammans med sömnundersökningar

För någon med ett befintlig hjärtsjukdom eller en misstänka hjärthälsoproblem kan din vårdgivare skriva en remiss för en hjärtundersökning vid sidan av eller separat från sömnutredningar för att få en fullständigare bild av de övergripande hälsobehoven. Några undersökningar de kan koma att förskriva :¹⁵

• EKG – ekokardiogram. Detta är en typ av ultraljud som tar bilder av hjärtat för att bekräfta hur väl alla dess delar fungerar.
• Ambulatorisk blodtrycksmätning. Detta test övervakar blodtrycket kontinuerligt under 24 timmar. Det hjälper din vårdgivare att bättre förstå ditt genomsnittliga blodtrycksintervall och när och hur dessa värden kan förändras under dagen.¹⁶
• Hjärtarytmövervakning. Detta test spårar hur ditt hjärta slår och låter vårdgivaren förstå om det finns oregelbundna rytmer när du sover.
• Avancerad avbildning. Hjärt-MRI, CT eller PET-skanningar kan hjälpa din vårdgivare att bättre förstå hur hjärtat fungerar och om det finns problem som ansamlingar eller blockeringar som kan tyda på sjukdom.

Behandlingsalternativ och fördelar för hjärthälsan

Att behandla sömnapné kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten och stödja den övergripande hjärthälsan. Här är några vanliga metoder för att behandla sömnapné och vad de kan innebära för hjärthälsan.

PAP och andra luftvägsbehandlingar

PAP, eller positivt luftvägstryck, levererar ett automatiskt luftvägstryck in i näsan eller både in i näsan och munnen via en mask som du har medan du sover. Detta automatiska luftvägstryck hjälper till att hålla luftvägarna öppna, vilket stödjer bättre andning och sömnkvalitet.

För personer med sömnapné finns det en 55 % lägre risk att dö av hjärtrelaterade problem med PAP-behandling.¹⁸

Särskilda överväganden för personer med hjärtsvikt och sömnapné

Någon som redan har en hjärtrelaterad diagnos kan behöva vidta särskilda försiktighetsåtgärder när de börjar en ny behandling, inklusive PAP-behandling. Behandling av sömnapné kan vara säker och fördelaktig för personer med hjärtproblem, men du bör alltid prata med din vårdgivare. De kan vidta ytterligare åtgärder som:

• Att påbörja behandlingen gradvis och följa upp hjärtat för att säkerställa att det svarar bra.
• Att samordna vården mellan kardiologen och sömnkliniken för att säkerställa övergripande säkerhet och effektivitet för all behandling.

Andra behandlingar för sömnapné

Positivt luftvägstryck (PAP) är mycket effektivt och är den mest använda och välkända metoden för att behandla sömnapné.¹⁷ PAP-behandling har också visat sig hjälpa personer med sömnapné att leva längre.¹⁸ Andra alternativ finns tillgängliga för personer som kanske letar efter ett annat behandlingsupplägg. Dessa kan inkludera:

• Antiapnéskena. Denna skena minskar symtom på sömnapné genom att mjukt skjuta underkäken framåt för att förhindra att luftvägarna blockeras. En antiapnéskena kan vara ett altenativ för att behandla mild till måttlig sömnapné.
• Positionsterapi. Vissa personer sover i vissa positioner som har visat sig minska OSA-symtom. Till exempel kan de undvika att sova på rygg, eftersom den positionen kan öka sömnapné, snarkning och andningsproblem.
• Implantat. En nyare behandlingsmetod, hypoglossusnerv-simulering, innebär att man opererar in en respiratorisk pacemaker som stimulerar tungans rörelsenerv under sömnen . Detta kan hjälpa till att förhindra att tungan rör sig till en position som blockerar luftvägarna.²¹

Livsstilsförändringar

Cirka 30 % av personer med obstruktiv sömnapné (OSA) har också fetma.²² Viktnedgång kan minska svårighetsgraden av OSA-symtom för vissa personer, och vårdgivare rekommenderar ofta det som en del av en vårdplan.²³

Oavsett din vikt, om du lever med sömnapné – och särskilt om du har oro kring din hjärthälsa – överväg att prata med din vårdgivare om livsstilsförändringar som kan hjälpa till att sänka dina risker och stödja en bättre hjärthälsa. Några livsstilsförändringar som kan hjälpa vid sömnapné och hjärthälsa inkluderar:

• Regelbunden motion
• Att äta en hjärtvänlig kost
• Att minska intag av alkohol och sluta röka

Läkemedel, sömnapné och hjärthälsa

Vissa hjärtmediciner kan påverka resultat vid sömnapné.¹⁹ På samma sätt kan vissa sömnmediciner påverka hjärthälsan. Vårdgivare arbetar för att balansera vad de förskriver, särskilt när de behandlar personer som har mer än en sjukdom. Om du tar mediciner för något sjukdomstillstånd, justera dem inte på egen hand. Prata med din vårdgivare om eventuella bekymmer eller frågor du har om hur du bäst hanterar dina mediciner.

Varför teambaserad vård är viktig

Om du har flera sjukdomar, lider av samsjuklighet, som sömnapné och hjärtsjukdom, kan du behöva mer än en vårdgivare.²⁰ En vårdgivare som specialiserar sig på hjärt-kärlhälsa kanske inte är expert på att behandla sömntillstånd, och vice versa. Därför kan personer med samsjuklighet samarbeta med några olika vårdgivare, bland annat:

• En allmänläkare, som hjälper till att samordna vården och kan vara den som remitterar dig till en specialist för att bli testad för sömnapné.
• En kardiolog, som övervakar hjärtfunktionen och blodtrycket, förskriver relevanta mediciner för hjärthälsan och rekommenderar andra hjärtrelaterade tester eller behandlingar.
• En sömnklinik, som hanterar sömnutredningar, tolkar resultat från sömnundersökningar samt förskriver och hanterar behandlingar som PAP.

Näringsfysiologer och andra specialister kan också hjälpa till att stödja livsstilsförändringar. Att arbeta med ett samordnat team kan bidra till att säkerställa att din behandlingsplan stödjer övergripande hjärthälsa och bättre sömnkvalitet.

Framåtblick

Forskning om sömnapné och hjärthälsa pågår, och nya tekniker kan bidra till att göra det lättare att diagnostisera och hantera dessa tillstånd.

• Smarta enheter som klockor och ringar kan hjälpa till att stödja tidig upptäckt av sömn- och hjärttillstånd.¹²
• AI och digitala verktyg kan hjälpa vårdgivare att analysera data och upptäcka risker tidigare, vilket leder till tidigare och mer riktad vård.¹²
• Nya behandlingar, som nervestimering eller framväxande läkemedel, kan bidra till att förbättra komforten och stödja behandlingseffektiviteten.¹²

Även om dessa nya behandlingar inte är allmänt tillgängliga eller, i vissa fall, fullt fungerande, visar de behovet av att förbli engagerad i din vård. Genom att prata om dina sömn- eller hjärtbekymmer med din vårdgivare öppnar du dörren för djupare diskussioner om behandlingar som kan vara rätt för dig.

Gör vår online-sömnutvärdering för att få en bättre förståelse för kvaliteten på din sömn.

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din vårdgivare.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din vårdgivare. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.

Referenser:

1. National Heart, Lung, and Blood Institute. NIH-funded study explains link to increased cardiovascular risks for people with obstructive sleep apnea. NHLBI. Published July 26, 2023. https://www.nhlbi.nih.gov/news/2023/study-explains-increased-cardiovascular-risks-people-obstructive-sleep-apnea
2. Zhang XB, et al. Association of obstructive sleep apnea with cardiovascular outcomes: a systematic review and meta-analysis. Sleep Med Rev. 2024;75:101882. https://doi.org/10.1016/j.smrv.2024.101882
3. Slowik, Jennifer M., et al. ”Obstructive Sleep Apnea.” StatPearls, StatPearls Publishing, 2025. PubMed, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK459252/.
4. What is sleep apnea? 2025 National Heart Lung and Blood Institute https://www.nhlbi.nih.gov/health/sleep-apnea
5. GBD 2021 Obstructive Sleep Apnea Collaborators. Projecting the 30-year burden of obstructive sleep apnoea in the USA: a modelling study. Lancet Respir Med. 2025. https://doi.org/10.1016/S2213-2600(25)00243-7
6. Giordano, Frank J. (2005). The Journal of Clinical Investigation. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC1052012/
7. Kasai, Takatoshi, et. al. (2025). Reviews in Cardiovascular Medicine. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12135652/
8. Liu, Yun-Zi, et. al. (2017). Frontiers in Human Neuroscience. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5476783/
9. Zanoli, Luca, et. al. (2021). Journal of Hypertension. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7610698/
10. Tavares L, et al. Sleep apnea and atrial fibrillation: role of the cardiac autonomic nervous system. Methodist Debakey Cardiovasc J. 2021;17(1):49-52. https://doi.org/10.14797/mdcvj.1018
11. Loui, W. S., et al. (1994). PubMed. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8133662/
12. Shiina K, et al. Obstructive sleep apnea-related hypertension: a review of the literature and clinical management strategy. Hypertens Res. 2024;47(11):3085-3098. https://doi.org/10.1038/s41440-024-01610-5
13. Khayat R, et al. Sleep-disordered breathing in heart failure: identifying and treating an important but often unrecognized comorbidity in heart failure patients. J Card Fail. 2013;19(6):431-444. https://doi.org/10.1016/j.cardfail.2013.04.005
14. Rosen IM, et al. Clinical use of a home sleep apnea test: an updated American Academy of Sleep Medicine position statement. J Clin Sleep Med. 2018;14(12):2075-2077. https://doi.org/10.5664/jcsm.7540
15. National Heart, Lung, and Blood Institute. Heart tests. NHLBI. https://www.nhlbi.nih.gov/health/heart-tests
16. Huang QF, Yang WY, Asayama K, et al. Ambulatory blood pressure monitoring to diagnose and manage hypertension. Hypertension. 2021;77(2):254-264. https://doi.org/10.1161/HYPERTENSIONAHA.120.14591
17. Division of Sleep Medicine at Harvard Medical School, ”Understanding PAP”, 2021, https://sleep.hms.harvard.edu/education-training/public-education/sleep-and-health-education-program/sleep-health-education-37.
18. Benjafield, Adam V., et al. ”Positive Airway Pressure Therapy and All-Cause and Cardiovascular Mortality in People with Obstructive Sleep Apnoea: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomised Controlled Trials and Confounder-Adjusted, Non-Randomised Controlled Studies.” The Lancet. Respiratory Medicine, vol. 13, no. 5, May 2025, pp. 403-13. PubMed, https://doi.org/10.1016/S2213-2600(25)00002-5.
19. Jiménez JA, Greenberg BH, Mills PJ. Effects of heart failure and its pharmacological management on sleep. Drug Discov Today Dis Models. 2011;8(4):161-166. https://doi.org/10.1016/j.ddmod.2011.02.006
20. Desteghe L, Lee G, Antoniou S, et al. A multidisciplinary team approach in the 2024 ESC guidelines for the management of patients with atrial fibrillation-what is the role of nurses and allied professionals? Eur J Cardiovasc Nurs. 2025;24(6):828-840. https://doi.org/10.1093/eurjcn/zvaf083
21. Mashaqui, Saif, et. al. (2021). International Journal of Environmental Research and Public Health. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7914469/
22. Esmaeili N, et al. Prevalence of obesity in obstructive sleep apnea within a large community-based cohort of middle-aged/older adults. Sleep. 2024;47(suppl 1):A372. https://doi.org/10.1093/sleep/zsae067.0866
23. Young, T., et al. ”Estimation of the Clinically Diagnosed Proportion of Sleep Apnea Syndrome in Middle-Aged Men and Women.” Sleep, vol. 20, no. 9, Sept. 1997, pp. 705-06. PubMed, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9406321.