Hur känns det att resa eller umgås med andra när du har din CPAP-apparat med dig? Skönt att veta att du kommer att känna dig utvilad och kunna få ut mesta möjliga av tiden? Eller orolig för att du kommer att snarka högt till slut och att ditt resesällskap ska ställa obekväma frågor om utrustningen? Vi hoppas att du svarar ”skönt” men om det är ”orolig” är du absolut inte ensam. Så vad kan du göra för att det ska kännas mer positivt att ta med dig din CPAP-apparat när du reser och umgås med andra?

Vilka är utmaningarna?

Du kanske är bekymrad över hur du rent praktiskt tar med dig din CPAP-utrustning när du reser, till exempel hur du ska förse apparaten med ström på natten. Du kanske bävar inför vad andra ska tycka: att få pikar eller behöva svara på frågor och få oönskade tips från välmenande vänner och släktingar. Händelser som verkar roliga – som en weekendresa med vännerna, en storstadssemester med den nya partnern eller en familjesemester med delat boende – kanske känns som rena mardrömmen. Hur hanterar du det? Ber om eget rum och oroar dig för att alla ska tycka att du beter dig lite snorkigt och märkligt? Går med på att dela rum och ligger sedan vaken halva natten ifall du skulle börja snarka och väcka dina rumskompisar eller sängkamrat? Låtsas att du redan har planer och stannar hemma istället?

Din CPAP-apparat ska kännas som ett stöd, inte som ett hinder. Meningen är att den ska ge dig energi att göra det du vill, inte hindra dig från att umgås med andra eller vara spontan och äventyrlig. Det finns gott om råd att få när det gäller de praktiska frågorna, som den här checklistan vid resor, men när det gäller vänner och familj, den som sitter bredvid dig på flyget eller den snygge killen på jobbet är det inte lika enkelt. Här kommer några tips från oss, som vi hoppas ska vara till hjälp.

Hitta sätt att prata om CPAP på ett tryggt sätt

Påminn dig själv om varför du använder en CPAP-apparat och hur den hjälper dig i ditt liv. Utan CPAP-behandling skulle du löpa högre risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som högt blodtryck1, stroke2 eller diabetes typ 23. Med behandling har du antagligen mer energi under dagen4 och slipper symtom som huvudvärk5, nedstämdhet6, viktuppgång7, fatigue5 och nattlig svettning8 i större utsträckning. Att CPAP är något positivt i ditt liv är det nog ingen tvekan om.

Känn dig stolt: att få in vanan att använda din CPAP är en riktig bedrift. De flesta tycker det är svårt att komma igång med behandlingen, men också att fortsätta med den över tid. Det har du lyckats med, så bra jobbat! Du har tagit tag i din hälsa och hållit ut, även när det kanske hade varit lättare att låta bli.

Försök formulera de här tankarna till meningar och säg dem högt (testa att öva i duschen!). Här är några exempel som kan hjälpa dig att komma igång:

”Jag använder en CPAP-apparat för att jag har sömnapné. Utan behandlingen skulle jag alltid känna mig helt slut. Behandlingen i sig är inte jätterolig, men den ger mig energi att njuta av livet och att umgås med mina vänner.”

”Jag har sömnapné och behöver CPAP-behandling för att sova gott och hålla mig frisk. Jag behöver sova nu, så jag ska ta på mig masken och slå på apparaten. Godnatt!”

”Det här är min CPAP-apparat och min mask. Jag fick diagnosen sömnapné för några år sedan och CPAP-behandlingen har verkligen gjort stor skillnad i min vardag. Kommer du ihåg hur trött och grinig jag brukade vara? Det var för att jag slutade andas så många gånger under natten! I början var det svårt men nu har jag vant mig. Att börja med behandlingen är rätt val för min hälsa och jag är glad att jag har fortsatt.”

Hitta ditt sätt att berätta om din upplevelse av CPAP, eftersom CPAP är en del av din vardag, och du ska vara stolt över vad du har uppnått. Och om någon ställer fler frågor än du är bekväm med ska du inte glömma att ”Nej.” också är ett fullt acceptabelt svar!

1. Navarro-Soriano, C., et al., The HIPARCO-2 study: long-term effect of continuous positive airway pressure on blood pressure in patients with resistant hypertension: a multicenter prospective study. J Hypertens, 2021. 39(2): p. 302-309.
2. Bassetti CL et al. Sleep-disordered breathing and acute ischemic stroke: Bassetti, C.L.A., et al., EAN/ERS/ESO/ESRS statement on the impact of sleep disorders on risk and outcome of stroke. Eur J Neurol, 2020. 27(7): p. 1117-1136.
3. Einhorn D, et al. Prevalence of sleep apnea in a population of adults with type 2 diabetes mellitus. Endocr Pract (2007): 355-62.
4. Sánchez AI, Martínez P, Miró E, Bardwell WA, Buela-Casal G. CPAP and behavioral therapies in patients with obstructive sleep apnea: effects on daytime sleepiness, mood, and cognitive function. Sleep Med Rev. 2009;13(3):223-233.
5. Osman, Amal M., et al. ‘Obstructive Sleep Apnea: Current Perspectives’. Nature and Science of Sleep, 2018. 10: pp. 21–34
6. Lundetrae, R.S., et al., Effect of continuous positive airway pressure on symptoms of anxiety and depression in patients with obstructive sleep apnea. Sleep Breath, 2021. 25(3): p. 1277-1283.
7. Lyytikainen P, et al. Sleep problems and major weight gain: a follow-up study. International Journal of Obesity, 2011. 35,109–114.
8. Arnardottir Erna. S, et al. Nocturnal sweating—a common symptom of obstructive sleep apnoea: the Icelandic sleep apnoea cohort. BMJ Open, 2013.

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din läkare eller annan vårdpersonal.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din läkare eller annan vårdpersonal. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av Resmed eller dess dotterbolag eller partner.