Samsjuklighet associerad med sömnapné

Obstruktiv sömnapné (OSA) och central sömnapné (CSA) går hand i hand med sjukdomar som påverkar kroppens andnings-, nerv-, hjärt–kärl- och hormonsystem.

Varför är det viktigt att behandla SDB hos hjärtpatienter?

Om obstruktiv sömnapné inte behandlas effektivt kan det få allvarliga konsekvenser för patienten på lång sikt, t.ex. hjärt–kärlsjukdom. I den här videon får du veta mer.

Sömnapné och hypertoni

Personer med sömnrelaterade andningsstörningar (SDB) löper högre risk att utveckla hypertoni, oberoende av andra relevanta riskfaktorer.^1-5 Risken står i proportion till hur allvarlig SDB patienten har: ju svårare SDB, desto högre risk att utveckla hypertoni.

Vid god sömn sjunker blodtrycket, men hos SDB-patienter är det istället vanligare med:

högre blodtryck när de sover
långvarig stress på hjärta och kärl, vilket kan leda till högre blodtryck även under dagtid.

SDB förekommer hos mer än 30 % av alla patienter med hypertoni⁶ och hos cirka 80 % av patienter med läkemedelsresistent hypertoni⁵. För den här patientgruppen kan behandling med positivt luftvägstryck vara extra viktigt.⁷

Sömnapné och hjärtsvikt

Upp till 50 % av alla hjärtsviktspatienter lider av måttliga till svåra sömnrelaterade andningsstörningar (SDB)⁸, i form av central sömnapné (CSA) Cheyne-Stokes respiration (CSR), obstruktiv sömnapné (OSA) eller en kombination av dessa.⁹

Vad är Cheyne-Stokes respiration?

Cheyne-Stokes respiration (CSR) uppstår när perioder med hyperventilation och hypoventilation (tilltagande/avtagande andningsmönster) förekommer omväxlande med perioder med central hypopné/apné. CSR är en vanlig typ av SDB hos patienter med svår vänsterkammardysfunktion.¹⁰

Hur påverkar CSR hjärtsvikt?

SDB och CSR anses påskynda hjärtsviktsförloppet genom att orsaka

återkommande hypoxi
ökad afterload
ökad sympatikusaktivitet¹¹
svängningar i hjärtfrekvens och blodtryck.

Sömn med frekventa avbrott som beror på CSR ger också trötthet och sömnighet dagtid, vilket påverkar livskvaliteten.

En stor MediCare-studie med patienter som nyligen diagnostiserats med hjärtsvikt har visat att prognosen för de med SDB är sämre än för de utan.¹² CSA/CSR nattetid är i sig associerat med en ökad mortalitet¹³ hos patienter med hjärtsvikt.

Läs mer om behandlingsalternativen för patienter med CSR.

Sömnapné och stroke

Majoriteten av patienter som fått en stroke och en transitorisk ischemisk attack (TIA) har även SDB¹⁴, ibland odiagnostiserad. Eftersom strokepatienter med SDB också får svårare funktionsförsämringar¹⁵ är det bra att även screena för SDB¹⁶ när en stroke utreds.

Stroke kan orsaka SDB genom att påverka antingen:

centrala mekanismer, vilket ger central sömnapné;
muskeltonus, vilket ger obstruktiv sömnapné.

Kan sömnapné öka risken för stroke?

Personer med sömnapné kan löpa en högre risk för stroke på grund av en rad olika symtom. Detta gäller särskilt

återkommande sjunkande syrenivåer i blodet nattetid som orsakas av sömnapné kan leda till intermittent hypoxi, vilket har visat sig vara associerat med systemisk inflammation.¹⁷
Många avbrott i sömnen på grund av sömnapné leder till förhöjd sympatikusaktivitet.¹⁸

Hur påverkar sömnapné rehabiliteringen efter en stroke?

Patienter som har både sömnapné och stroke har vanligtvis en låg följsamhet till rehabiliteringsprogram efter en stroke. Detta beror vanligtvis på en kombination av

de nedsättningar som en stroke orsakar
symtomen från SDB (t.ex. överdriven dagtrötthet, utmattning och nedsatt kognitiv förmåga).

Det kan vara en utmaning att identifiera sömnapné hos strokepatienter eftersom de symptom som är associerade med sömnapné ofta tillskrivs stroken. En fullständig bild av patientens normala sömn som skapas med hjälp av familj och närstående kan hjälpa dig att fastställa om sömnapnén har uppkommit före eller efter stroken.

Sömnapné och diabetes typ 2

Sömnapné är vanligt bland patienter med diabetes typ 2.¹⁹ Sömnapné i sig är associerad med insulinresistens, glukosintolerans och metabolt syndrom^20-22, och om den inte behandlas kan behandlingsresultatet försämras överlag.

Trots att ett stort antal patienter med diabetes typ 2 även har SDB är det ofta en odiagnostiserad sjukdom.

Screena patienterna efter diabetes typ 2 och sömnapné

Utifrån samlad forskning tillstyrker International Diabetes Federation kopplingen mellan diabetes typ 2 och sömnapné, och rekommenderar att OSA-patienter regelbundet screenas för diabetes typ 2, och att patienter med typ 2-diabetes som visar symtom på OSA screenas för detta.

Eftersom patienter med sömnapné och patienter med diabetes dessutom har liknande samsjuklighet rekommenderas screening i båda riktningarna: utred sömnapné hos diabetespatienter och utred diabetes hos patienter med sömnapné.²³

Sömnapné och KOL

Obstruktiv sömnapné och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är två sjukdomar som ofta förekommer samtidigt hos en patient.

KOL innebär att andningsorganen successivt försämras genom obstruktion i luftvägarna, emfysem och minskat luftflöde. I KOL innefattas också lungsjukdomar som kronisk bronkit, och i vissa fall, kronisk astma.

Förekomsten av SDB hos KOL-patienter

Enligt American Thoracic Society har patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) högre förekomst av sömnstörningar än befolkningen i allmänhet: närmare 50 % av patienterna upplever påtagliga försämringar i sömnkvaliteten.

KOL och OSA förekommer samtidigt hos 1 % av vuxna patienter.²⁴

Risken för KOL hos SDB-patienter

KOL och OSA ses ofta som överlappningssyndrom. Både KOL och OSA är, oberoende av varandra, riskfaktorer för följande:

arytmier
högt blodtryck
hjärtinfarkt
stroke
annan hjärt–kärlsjukdom

Studier visar att patienter med obehandlat överlappningssyndrom har högre mortalitet.¹ På ResMed arbetar vi för att påverka samsjukligheten och förbättra livskvaliteten. Vi har en rad behandlingsalternativ som lindrar symtom på KOL.

Även om forskarna fortsätter att undersöka riskerna som uppstår vid, och associeras med, sömnapné lämnas patienternas sömnrelaterade andningsstörningar ofta obehandlade. Läs mer om hur du kan screena patienterna för sömnapné och hur de ska behandlas för att minska risken för andra kroniska sjukdomar.

Mer om sömnrelaterade andningsstörningar

Referenser:

1. Peppard PE et al. N Engl J Med. 2000
2. Lavie P et al. BMJ. 2000
3. Nieto FJ, Young TB et al. JAMA. 2000

Bixler EO, Vgontzas AN at al. Arch Intern Med. 2000
Marin JM et al. JAMA. 2012
Logan AG, Perlikowski SM et al. J Hypertens. 2001
Montesi et al. Journal of Clinical Sleep Medicine. 2012
Bitter T. et al, EJHF, 2009
Oldenburg O et al. Circ J 2012
Lanfranchi PA et al. Circulation. 2003
Garcia-Touchard A et al. Chest. 2008
Javaheri S et al. AJRCCM. 2011
Javaheri S et al. J Am Col Cardiol. 2007
Johnson KG, et al. J Clin Sleep Med. 2010
Martínez-García MA, et al. Am J Respir Crit Care Med. 2009
Wessendorf TE, et al. J Neurol. 2000
Drager LF, et al. Chest. 2011
Jelic S, et al. Trends Cardiovasc Med. 2008
Einhorn et al. Endocr Pract. 2007
Aronsohn et al. Am J Respir Crit Care Med. 2010
Punjabi et al. Am J Respir Crit Care Med. 2002
Coughlin et al. Eur Heart J. 2004
International Diabetes Federation. The IDF consensus statement on sleep apnoea and type 2 diabetes. Brussels, Belgium: International Diabetes Federation; 2008
Ruth Lee, Walter T. McNicholas. Obstructive Sleep Apnea in Chronic Obstructive Pulmonary Disease Patients. Curr Opin Pulm Med. 2011;17(2):79-83.

Läs mer