Snarkning

Snarkning är vanligt. En av tre män snarkar regelbundet och denna procentsats ökar med åldern.1 Den övergripande utbredningen av snarkning bland vuxna är 34,61%.1

Viktiga fakta om snarkning

Om du snarkar – särskilt om du snarkar högt – vet du hur störande det kan vara. Du stör de som sitter omkring dig när du somnar på flygplan eller på bio. Din sängpartner klagar på att han/hon inte kan sova och förvisar dig till gästrummet eller soffan. Faktum är att 95 % av snarkarna säger att deras snarkningar stör deras partner1.

Högljudda, störande snarkningar kan även ha andra mindre tydliga bieffekter. Snarkare löper 1,6 gånger större risk än andra att drabbas av högt blodtryck inom fyra år2 från det att de börjar snarka. Det finns även risk för andra hjärt- och kärlsjukdomar3 .

Orala hjälpmedel

Orala hjälpmedel stoppas helt enkelt i munnen på natten för att hålla underkäken i ett läge som minskar kollapsen av luftvägarna och utvidgar utrymmet bakom tungan, för att förhindra apné och snarkning.

Dessa anordningar har många namn: mandibelframdragande apparatur, intraoral apparatur, orala hjälpmedel och antiapnéskenor är de vanligaste. Vi på ResMed kallar vår lösning en antiapnéskena, som går under namnet Narval CC™.

  • Apné, vilket är upphörande av luftflöde i minst tio sekunder, eller
  • Hypopné, vilket är nedsatt luftflöde i minst tio sekunder, med 30 % lägre luftflöde och minst 4 % syredesaturation jämfört med basvärdet.

Orsaker till snarkning

Flera faktorer kan öka intensiteten på snarkningar: utmattning, övervikt, sovande på rygg och alkoholkonsumtion innan man går till sängs leder alla till högljudda snarkningar. Personer med förstorade halsmandlar, en förstorad tunga eller övervikt runt halsen är också benägna att snarka. Även strukturella faktorer som formen på näsan eller käken kan orsaka snarkning.

Snarkning och OSA

Snarkning anses vara det främsta symptomet på obstruktiv sömnapné1. Det sågs länge bara som ett socialt besvär, men ses nu som det första steget i ett led som kan leda till allvarligare former av OSA.2

Fråga dina patienter om de lider av högljudda snarkningar och överdriven sömnighet under dagen. Om de gör det bör du rekommendera nattlig andningsregistrering för att mäta deras AHI-nivåer, så att du kan ordinera rätt behandling.

3-times-more

mer risk för kardiovaskulära olyckor3

5-times-more

mer benägna att utveckla koronarsjukdomar6

3-times-more

mer benägna att utveckla arteriell hypertoni7

3-times-more

mer sannolikt att ha en trafikolycka8

Så om du snarkar, eller misstänker att du snarkar, ska du se detta som ett tecken på att något inte står rätt till. Gör vårt korta sömnapnétest eller kontakta oss för att hitta en plats där du kan göra ett sömntest nära dig.

Kom ihåg: Snarkande kan inte botas, men det kan kontrolleras. Ett oralt hjälpmedel som ResMeds Narval CC™ stoppar höga snarkningar hos nästan nio av tio personer.9

Referenser:

    1. Teculescu D & al. Habitual snoring. Prevalence and risk factors in a sample of the French male population. Revue des Maladies Respiratoires, 2007 Mar, 24(3 Pt 1):281-7.
    2. A +A Healthcare study undertaken with 95 patients who wore Narval CC (Equinoxe in France) in 2011.
  1. Peepard T. Prospective study of the association between sleep-disordered breathing and hypertension. N Engl J Med, 342 (2000), pp. 1378-1384. 
  2. Marin JM. Long-term cardiovascular outcomes in men with obstructive sleep apnoea-hypopnoea with or without treatment with continuous positive airway pressure: an observational study. Lancet. 2005 Mar 19 25;365(9464):1046-53.
  3. Meslier N, Racineux JL. Snoring and high-resistance syndrome. Rev Mal Respir 2004; 21 : 2S35-2S42. (French)
  4. Young T et al. The occurrence of sleep-disordered breathing among middle-aged adults. N Engl J Med 1993; 328(17):1230–5.
  5. Peker Y, Carlson J, Hedner J. Increased incidence of coronary artery disease in sleep apnoea: a long-term follow-up. Eur Respir J. 2006 Sep;28(3):596-602.
  6. Ellen et al. Systematic review of motor vehicle crash risk in persons with sleep apnea. J Clin Sleep Med. 2006 Apr 15;2(2):193-200.
  7. McNamara SG, Cistulli PA, Sullivan CE, Strohl KP. Clinical aspects of sleep apnea. In: Saunders NA, Sullivan CE, editors. Sleep and breathing: lung biology in health and disease. 2nd ed. New York: Marcel Dekker; 1994: 337-61.