Behandlingsalternativ för sömnapnébehandling

ResMed hjälper dig att vägleda din patient till de bästa och mest lämpliga behandlingsalternativen för OSA. De inkluderar behandling med CPAP, PAP, APAP, bilevel och oralt hjälpmedel.

Behandling med positivt luftvägstryck (PAP)

Positivt luftvägstryck är den mest effektiva behandlingen mot obstruktiv sömnapné (OSA). Genom att skapa ett “”pneumatiskt stöd för den övre luftvägen förhindrar PAP-behandlingen att de mjuka vävnaderna i den övre luftvägen smalnar av och kollapsar. Tryckluft sänds från behandlingsapparaten via luftslangar och en mask till den övre luftvägen.

Patienter med svår sömnapné kan få en vilsam sömn tack vare behandling med positivt luftvägstryck. Lär dig mer om olika typer av PAP-behandling nedan.

CPAP-, APAP- och bilevelbehandling

Positivt luftvägstryck kan tillföras på olika sätt:

  • Kontinuerligt positivt luftvägstryck (CPAP): tryckluft vid ett fast tryck
  • Behandling med automatiskt positivt luftvägstryck (APAP): automatiskt reglerade tryckluftnivåer beroende på patientens andning (passar för patienter med REM-relaterad sömnapné, positionsrelaterad apné eller de som inte uppvisar compliance vid vanlig CPAP-behandling)
  • Bilevelbehandling: högre inandningstryck och lägre utandningstryck (passar för en viss typ av icke-följsamma patienter)

Se alternativa behandlingsmetoder

Kirurgi är också ett alternativ för behandling av obstruktiv sömnapné (OSA), men det medför även de risker och komplikationer som förknippas med operation. Uvulopalatofaryngoplastik (UPPP), som är det mest utförda kirurgiska ingreppet för OSA i USA, är inledningsvis effektivt mot snarkning. På lång sikt botar UPPP snarkning hos 46-73 % av de patienter som gjort operationen.1

Risker med obehandlad OSA

Obehandlad obstruktiv sömnapné (OSA) kan leda till en mängd komplikationer och allvarliga hälsorisker. Genom att hitta rätt behandling för din patient kan du uppnå förbättrad compliance och minska de risker som förknippas med sjukdomen.

 

Referenser:

* ASV-behandling är kontraindicerad hos patienter med kronisk, symtomatisk hjärtsvikt (New York Heart Association 2-4) med reducerad ejektionsfraktion för vänster ventrikel (LVEF ≤ 45 %) och måttlig till svår övervägande central sömnapné.

  1. Kashima ML (2007). Selected disorders of the nose and throat: Epistaxis, snoring, anosmia, hoarseness, and hiccups. In NH Fiebach et al., eds., Principles of Ambulatory Medicine, 7th ed., pp. 1849–1864. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.