Sömnapné: symtom och risker

Sömnapné är en allvarlig sömnstörning som kan öka risken för att du drabbas av andra kroniska och livshotande tillstånd.
Lyckligtvis finns det bra behandling för sömnapné. Att ta reda på huruvida du är i riskzonen är det första steget mot en bättre hälsa.

Vilka är de vanligaste symtomen på sömnapné?

Vanliga tecken på obstruktiv sömnapné är att man snarkar och det är vanligtvis personerna man bor med som upptäcker det först. De kanske också berättar att du ger ifrån dig flämtande eller kvävningsliknande ljud medan du sover. Det finns dock en rad andra tecken och symtom på sömnapné, bland annat:

• Trötthet
• Minnesproblem
• Ont i huvudet när du vaknar
• Nedstämdhet
• Överdriven dagtrötthet
• Sömnen ger ingen återhämtning
• Depression eller nedstämdhet1

• Nattlig svettning2
• Viktuppgång3
• Sexuell dysfunktion och/eller minskad sexlust4
• Att man ofta måste gå upp och kissa under natten5

Hälsorisker med obehandlad sömnapné

Kliniska studier har visat att den som har obehandlad sömnapné löper högre risk att drabbas av allvarliga hälsoproblem:

  • Högt blodtryck
    1 av 3 patienter som har högt blodtryck har också sömnapné.
    43 procent av alla patienter med lindrig sömnapné och 69 procent av alla patienter med svår sömnapné har högt blodtryck.6
  • Hjärtsjukdom
    Sömnapné kan öka risken för att du drabbas av hjärtsjukdom och stroke.
    Upp till 76 procent av alla patienter som har stabil hjärtsvikt har också sömnapné.7
  • Diabetes typ 2
    Nästan varannan patient som har diabetes typ 2 har också sömnapné.8
    Studier visar att sömnapné kan påverka kroppens sätt att hantera glukos (blodsocker) och insulin.
  • Hypertoni (Högt blodtryck)
    Det finns en stark koppling mellan sömnapné och hypertoni (högt blodtryck), oberoende av andra riskfaktorer.
    83 procent av alla patienter som har läkemedelsresistent hypertoni har också sömnapné.9
  • Stroke
    Flera studier har visat att den som har sömnapné löper högre risk att drabbas av stroke10.
    Bland patienter som nyligen drabbats av en stroke hade mellan 44 % och 72 % procent sömnapné.11
  • Fetma/övervikt
    När du får behandling för sömnapné får du mer energi, vilket kan göra att du orkar träna mer och därmed kan gå ned i vikt.
    77 procent av alla som är överviktiga har också sömnapné.12

Sömnapné ökar risken för bilolyckor

Visste du att de som lider av sömnapné löper upp till 2,5 gånger högre risk än andra att råka ut för bilolyckor?13

En studie från Göteborgs universitet visade att obstruktiv sömnapné kan kopplas till en högre risk för bilolyckor.13,14. Risken minskar dock om sömnapnén behandlas effektivt med CPAP.

Vem riskerar att få sömnapné?

Sömnapné kan drabba vem som helst, även barn. Om du har obstruktiv sömnapné är du långt ifrån ensam. Enligt de senaste forskningsrönen15 är över 936 miljoner människor över hela världen drabbade. Denna anmärkningsvärda siffra publicerades i världens ledande vetenskapliga tidskrift inom luftvägshälsa och är nästan 10 gånger högre än Världshälsoorganisationens uppskattning på över 100 miljoner från 2007. Det uppskattas att över 80 procent av de som har sömnapné inte har fått någon diagnos6,16,17 och därmed inte heller får potentiellt livsomvälvande behandling. Dessutom finns det flera signifikanta könsrelaterade skillnader vad gäller symtom, diagnostisering, konsekvenser och behandling av OSA.

Du löper större risk att drabbas av sömnapné om du:

  • Är överviktig eller fet, framför allt om du har stor halsomkrets18
  • Är äldre19  är man, eller kvinna efter klimakteriet20
  • Använder lugnande medel eller sömnmedel21
  • Röker, eller om du dricker alkohol kvällstid22,23
  • Har nära släktingar som har/har haft sömnapné24
  • Har nästäppa eller vissa fysiska egenskaper, som trång luftväg eller stor tunga.25

Referenser:

    1. Osman, Amal M., et al. Obstructive Sleep Apnea: Current Perspectives. Nature and Science of Sleep, 2018. 10: 21-34.
    2. Arnardottir Erna. S, et al. Nocturnal sweating—a common symptom of obstructive sleep apnoea: the Icelandic sleep apnoea cohort. BMJ Open, 2013.
    3. Lyytikainen P, et al. Sleep problems and major weight gain: a follow-up study. International Journal of Obesity, 2011. 35 109-114.
  1. Cho, Wook J. och Jeanne F. Duffy. Sleep, Sleep Disorders, and Sexual Dysfunction. World J Mens Health, 37(3): 261-275.
  2. [1] Ben Mansour, Amani, et al. Prevalence of nocturia in obstructive sleep apnea syndrome. European Respiratory Journal, 2015 46.
  3. Young T et al. Sleep Disordered Breathing and Mortality: Eighteen-Year Follow-up of the Wisconsin Sleep Cohort. Sleep (2008): 1071-1078.
  4. Oldenburg O et al. Sleep-disordered breathing in patients with symptomatic heart failure: a contemporary study of prevalence in and characteristics of 700 patients. Eur J Heart Fail (2007):251-7.
  5. Einhorn D, et al. Prevalence of sleep apnea in a population of adults with type 2 diabetes mellitus. Endocr Pract (2007): 355-62.
  6. Logan AG et al. High prevalence of unrecognized sleep apnoea in drug-resistant hypertension. J Hypertens (2001):22271-7.
  7. Bassetti CL et al. Sleep-disordered breathing and acute ischemic stroke: diagnosis, risk factors, treatment, evolution, and long-term clinical outcome. Stroke (2006): 967-72.
  8. O’Keeffe & Patterson. Evidence supporting routine polysomnography before bariatric surgery. Obes Surg (2004):23-6.
  9. Karimi M1, Hedner J1, Häbel H2, Nerman O2, Grote L1. Sleep apnea-related risk of motor vehicle accidents is reduced by continuous positive airway pressure: Swedish Traffic Accident Registry data. Sleep. 2015 Mar 1;38(3):341-9. doi: 10.5665/sleep.4486.
  10. Bonsignore, M.R., et al., European Respiratory Society statement on sleep apnoea, sleepiness and driving risk. Eur Respir J, 2021. 57(2).
  11. Benjafield et al. Estimation of the global prevalence and burden of obstructive sleep apnoea: a literature-based analysis. Lancet Respiratory Medicine 2019. http://dx.doi.org/10.1016/S2213-2600(19)30198-5.
  12. Mokhlesi, B. Obesity hypoventilation syndrome: a state-of-the-art review. Respir Care, 2010. 55(10): s. 1347-62; diskussion 1363-5.
  13. Wimms, A., et al. Obstructive Sleep Apnea in Women: Specific Issues and Interventions. Biomed Res Int, 2016. 2016: s. 1764837.
  14. Webster, L.R., et al. Sleep-disordered breathing and chronic opioid therapy. Pain Med, 2008. 9(4): s. 425-32
  15. Wetter, D.W. och T.B. Young. The relation between cigarette smoking and sleep disturbance. Prev Med, 1994. 23(3): s. 328-34.
  16. Scanlan et al. Effect of moderate alcohol upon obstructive sleep apnoea. Eur Respir J. 2000; 16.
  17. Casale, M., et al. Obstructive sleep apnea syndrome: from phenotype to genetic basis. Curr Genomics, 2009. 10(2): s. 119-26.
  18. Deacon, N.L., et al., Treatment of Obstructive Sleep Apnea. Prospects for Personalized Combined Modality Therapy. Ann Am Thorac Soc, 2016. 13(1): s. 101-8.